Min sambo ogillar min pappa utan vettig anledning

Usch vilken jobbig situation - och ärligt talat: vilken jobbig sambo! Jag kan kanske förstå det om det är så att din pappa vill umgås hela tiden, men annars nej. Även om han inte direkt klickar med din pappa kan han väl ha vanlig hyfs? Hur mycket umgänge rör det sig om?

Jag tycker verkligen att du ska fråga din sambo rent ut vad problemet är. Och tala om att du blir lessen och att det påverkar din egen relation till din pappa.

Är han han en psykopat eller narcissist? Får du inte bli älskad utav fler än honom? 

Bryr sig DIN pappa om DIG mer än vad HANS pappa gör om HONOM? Detta kan vara en triggade faktor för hat. Han blir avundsjuk helt enkelt. 

Jag tycker din sambo verkar både intolerant och oartig.

Det hör ju till att man visar vanlig hövlighet mot sina svärföräldrar, även om man inte riktigt klickar med dem.

Jag skulle kräva ett ordentligt svar från min sambo varför. Kan han inte ge något svar, så skulle jag kräva att han beter sig som folk. Vad skulle han tycka om du betedde dig så mot hans föräldrar? "Om du älskar mig så älskar du mina föräldrar (eller iaf beter dig inte som en knöl mot dem)."

Är din sambo öht okänslig? Annars borde han ju bry sig om dig och inte såra dig.

Jag tror inte jag skulle kunna gifta mig med en man som betedde sig så mot min älskade pappa.

Men vill du ändå hålla fast vid din sambo så tycker jag du ska träffa din far mer ensam utan din sambo. Låt inte din far bli sittande ensam "för husfridens skull". Din far ställde upp för dig när du var barn (och säkert senare också), nu bör du sttälla upp för din far.

Jag kan jämföra lite med hur det var med min mans pappa. Pappan lever inte längre.
När jag och min man träffats ett tag blev vi bjudna till pappan. Jag minns att jag pratade mycket, försökte vara intresserad av trädgården som jag såg att vi hade som gemensamt intresse mm Kände efter den kvällen att jag pratat på men inte fått så mycket gensvar eller intresse för min person. Tänkte inte direkt på det förrän min man berättade att hans pappa upplevde mig som tyst och blyg. Han själv hade ju knappt sagt ett ljud!

Sedan fortsatte det med konstiga saker. Han undvek att hälsa och prata när han och jag råkade mötas ensamma på stan. När jag berättade det för min man och han frågade sin pappa om det blev svaren att han inte kände igen mig. Han var inte dement. Min man trodde på honom men jag tänkte alltid att det berodde på att han inte ville prata eller hälsa.
Någon kallade mig en gång för hans svärdotter och då flinade han och sa att det är jag väl inte. 

Jag försökte vara personlig och berätta om en ganska jobbig privat sak angående mina egna föräldrar som uteslutit mig men han ville inte lyssna. Efter det gav jag upp. 
Alla pratade alltid om hur trevlig och vilken fin man han var men jag såg aldrig den sidan. Min mans brors fru hade en annan relation med sin svärfar, hon var nog favoriten. Pappan hade dessutom haft många förhållanden i sitt liv så han var ju bra inte rädd för kvinnor.

Det var inte så att jag konkurrerade ut en annan kvinna. Min man var närmare 35 när vi träffades och han hade aldrig haft ett längre förhållande utan levt som singel.

Känner att jag är inte personen som är gjord för att vara varken omtyckt dotter eller svärdotter. Som fru och mamma har jag haft mer tur tack och lov. 

När han gick bort var jag så bitter så jag ville egentligen inte stå med i dödsannons, på krans eller vara med på begravningen men för min mans skull gjorde jag förstås det även om jag nog tror att hans far helst velat att jag avstod. 
Kände mig oförklarligt illa omtyckt och förstod aldrig varför. 

Hur förklarar din sambo sitt beteende?

Här har du problemet.

Människor säger en sak, men det du alltid skall kolla efter är beteendet. Ord är bara ord, likt fantasi. Saknar mening om det bara sägs utan att klaffa med verkligheten.

Varför han beter sig så mot din pappa är därför att:
1. Det är så han är van att hantera sin egen situation, han vet inte hur det är att ha en bra pappa. 
2. Att se dig få kärlek, medan hans pappa föraktar honom kan riva upp extremt jobbiga känslor hos honom. 
Jag ser detta hos min sambo vars föräldrar uppfostrat honom mycket hårdare än mina. Hans far har skitit i honom i princip. Hans syskon med. Däremot tar han ut sina aggressioner på min mor som är raka motsatsen. Det blir sådana kontraster på våra familjemedlemmar och han känner sig kvävd och kontrollerad. Han får panik. Dessutom har han sagt att det gör ont i honom när hans far inte bryr sig och han vet inte vem han skall prata om med det. Jag tyckte ändå det var fint att han sa det till mig. 
3. Försök tala om hans beteende och fråga om han tycker något är jobbigt med att träffa din far. Väcker det några känslor hos honom som han har svårt att hantera? 
4. Berätta att du finns där om han vill prata om något jobbigt, eftersom han tydligt visar agg och flyktbeteende. 

Sista alternativet;
5. Han är kontrollerande, en narcissist eller psykopat och klarar inte av att fler män än honom gillar dig. Kan han prata med andra män som gillar dig? Asså bröder, kollegor, vänner osv? Eller visar han agg mot dessa män också?.