• Liafina

    Barnens rätt/boende

    Jag har varit skild sedan 10 år tillbaka. Har en ny man i mitt liv sedan dess och jag har två barn på 12 år respektive 14 år. Jag och min exman har haft barnen statiskt varannan vecka i dessa år och vi har gemensam vårdnad. Jag har nu detta år flyttat cirka 16,5 mil med min sambo. Jag frågade barnen vad de ville i samband med detta. Den stora ville bo hos pappa och den yngsta följa med. Pappan säger tvärt nej. Och vill ha dem på heltid. Jag får ha dem varannan helg och på lov. Jag betalar underhåll precis som man ska. Pappan tycker att jag ska åka och hämta samt lämna varje helg. Det blir alltså 66 mil och 8 timmar på en helg. Jag har föreslagit att han kan köra halva vägen och mötas. Så säger han att han har viktigare saker och inte den tiden, att det var jag som valde att flytta och att han har det jättekörigt i veckorna och att det är jobbigt. Jag har inte bett honom att ta barnen på heltid, gav förslag att jag kunde ta den yngsta med mig som ville följa med. Men icke. Vi har pratat om att barnen kan åka buss, men de är rädda och har en del ångest samt åksjuka. Nu vill han utföra ett umgängesavtal med jurist. Detta är så dumt för han vill verkligen inte prata med varken mig eller våra barn, han lyssnar inte på vad de vill. Han har hotat mig att om jag går till tingsrätten får jag det jobbigt och får betala hela kalaset för jag kommer förlora. Han försöker vända den yngsta sonen genom att göra honom osäker på mig, säger saker som att mamma inte prioriterar er, etc. Vad ska jag göra? Vi har provat att prata med diverse myndigheter, men ingen kan hjälpa oss, ingen säger åt deras pappa heller när han bara sitter och skriker om hur dum jag är och vad jag inte gör. Fast vi är där för att prata om hur vi ska lösa saker kring barnen. Jag har stått ut med detta i över 10 år nu och vet verkligen inte vad jag ska göra. Någon annan som varit med om samma sak eller har några tips? Tar tacksamt emot dem. 


     

  • Svar på tråden Barnens rätt/boende
  • FruFarfalle

    Varför var du tvungen att flytta så långt? Fy vad elakt att lägga det valet på syskonen och att vilja separera syskonen från varandra. 


    Om du hämtar de fredag eftermiddag och kör hem de på söndag eftermiddag blir det mer än 8 timmars umgänge. 16 mil kan inte ta mer än 1,5-2 timmar att köra? X2 då då. 

  • Elin pelin

    Jag tror att ni ska ombesörja varannan resa, min svåger fick göra det nör dottern var liten och mamma bodde i Stockholm,

  • Anonym (Dubbelt)
    FruFarfalle skrev 2024-10-28 20:57:55 följande:

    Varför var du tvungen att flytta så långt? Fy vad elakt att lägga det valet på syskonen och att vilja separera syskonen från varandra. 


    Om du hämtar de fredag eftermiddag och kör hem de på söndag eftermiddag blir det mer än 8 timmars umgänge. 16 mil kan inte ta mer än 1,5-2 timmar att köra? X2 då då. 


    Jag tror att hon menar att hon ska tur och retur 2 ggr vilket då blir 8 timmar...
    Sen kan man fråga varför hon väljer detta men även varför två tonåringar inte kan åka själva. 
  • Anonym (Hulda)

    Om det inte fanns extremt goda skäl att flytta är du skyldig till allt det här strulet som dina barn nu tvingas försöka hitta en lösning på. Hur tänkte du? 

  • Anonym (A)

    Det är ju du som har ställt till det genom att flytta. Jag hade nog inte heller varit så samarbetsvillig i denna situation.
    Hur trodde du att detta skulle fungera?

  • Aliona

    Du har av oklar anledning valt att flytta och därför försvårar umgänget så det är rent krasst ditt problem att lösa det. Vill inte pappan köra (och varför skulle han det?) så får du köra. 


     

  • Anonym (F)

    Man delar inte på barnen, så är det bara. Men pappan har ingen rätt att säga nej till att barnen ska bo hos dig. Ni får ta det till tingsrätten i värsta fall. Barnen är stora nog att själva välja var de vill bo, det får han bara tugga i sig.

  • Anonym (dududu)
    Liafina skrev 2024-10-28 20:49:00 följande:
    Barnens rätt/boende

    Jag har varit skild sedan 10 år tillbaka. Har en ny man i mitt liv sedan dess och jag har två barn på 12 år respektive 14 år. Jag och min exman har haft barnen statiskt varannan vecka i dessa år och vi har gemensam vårdnad. Jag har nu detta år flyttat cirka 16,5 mil med min sambo. Jag frågade barnen vad de ville i samband med detta. Den stora ville bo hos pappa och den yngsta följa med. Pappan säger tvärt nej. Och vill ha dem på heltid. Jag får ha dem varannan helg och på lov. Jag betalar underhåll precis som man ska. Pappan tycker att jag ska åka och hämta samt lämna varje helg. Det blir alltså 66 mil och 8 timmar på en helg. Jag har föreslagit att han kan köra halva vägen och mötas. Så säger han att han har viktigare saker och inte den tiden, att det var jag som valde att flytta och att han har det jättekörigt i veckorna och att det är jobbigt. Jag har inte bett honom att ta barnen på heltid, gav förslag att jag kunde ta den yngsta med mig som ville följa med. Men icke. Vi har pratat om att barnen kan åka buss, men de är rädda och har en del ångest samt åksjuka. Nu vill han utföra ett umgängesavtal med jurist. Detta är så dumt för han vill verkligen inte prata med varken mig eller våra barn, han lyssnar inte på vad de vill. Han har hotat mig att om jag går till tingsrätten får jag det jobbigt och får betala hela kalaset för jag kommer förlora. Han försöker vända den yngsta sonen genom att göra honom osäker på mig, säger saker som att mamma inte prioriterar er, etc. Vad ska jag göra? Vi har provat att prata med diverse myndigheter, men ingen kan hjälpa oss, ingen säger åt deras pappa heller när han bara sitter och skriker om hur dum jag är och vad jag inte gör. Fast vi är där för att prata om hur vi ska lösa saker kring barnen. Jag har stått ut med detta i över 10 år nu och vet verkligen inte vad jag ska göra. Någon annan som varit med om samma sak eller har några tips? Tar tacksamt emot dem. 


     


    Du pratar om barnen som att de är saker som kan delas upp och placeras här eller där. Och att pappan är en person som du kan utnyttja för att få din vilja igenom. 

    Du har flyttat, så det är rimligt att du tar bördan av att bo långt från dina barn. Pappan har inte valt detta, inte heller barnen. Du vill skilja barnen åt, och antar att barnet då måste byta skola etc. Är det för din skull då, eller nåt som barnet skulle vilja och ha glädje av?

    Och ska barnen sitta och åka buss flera timmar för att träffa dig? Jag kan garantera dig att det inte kommer att hålla särskilt länge, för dina barn är egna individer som kommer att ha egna liv och intressen som de hellre vill göra än sitta och åka till dig på helgerna. 

    Vad är det du stått ut med i 10 år? Att bo nära din exman så att dina barn kan ha en fungerande vardag? 

    Och nu har du skapat en situation som egentligen inte är bra för någon annan än dig.
  • Dexter dot com

    Eftersom du har valt att flytta är det ju ditt ansvar att köra barnen. Varför tycker du att det ska läggas på pappan till viss del?

  • Anonym (B)

    Det är ju tyvärr du som har flyttat, så det är också du som får se till att umgänget fungerar som du önskar. 

    Det var tokigt att du fick för dig att flytta så långt utan att tänka över det först.

    Men nu är det som det är.  

    Enligt lagen ska barnen bo kvar på orten där de bor om föräldrarna inte kan komma överens. Större barn kan få välja boende, men jag skulle inte dela på barnen.

  • Anonym (Ada)

    Det är huvudsakligen umgängesförälderns plikt att bekosta och ta hand om resorna, men överstiger avståndet 10 mil har det ofta bedömts så att föräldrarna ska dela på kostnaderna, med hänsyn till var och ens ekonomiska förutsättningar. Men det finns ingen lag om detta, varje fall bedöms enskilt om det prövas rättsligt. 

    En annan praxis är att barns vilja beträffande boende tas stor hänsyn till från att de är 12 år. 

  • Anonym (?)
    Liafina skrev 2024-10-28 20:49:00 följande:
    Barnens rätt/boende

    Jag har varit skild sedan 10 år tillbaka. Har en ny man i mitt liv sedan dess och jag har två barn på 12 år respektive 14 år. Jag och min exman har haft barnen statiskt varannan vecka i dessa år och vi har gemensam vårdnad. Jag har nu detta år flyttat cirka 16,5 mil med min sambo. Jag frågade barnen vad de ville i samband med detta. Den stora ville bo hos pappa och den yngsta följa med. Pappan säger tvärt nej. Och vill ha dem på heltid. Jag får ha dem varannan helg och på lov. Jag betalar underhåll precis som man ska. Pappan tycker att jag ska åka och hämta samt lämna varje helg. Det blir alltså 66 mil och 8 timmar på en helg. Jag har föreslagit att han kan köra halva vägen och mötas. Så säger han att han har viktigare saker och inte den tiden, att det var jag som valde att flytta och att han har det jättekörigt i veckorna och att det är jobbigt. Jag har inte bett honom att ta barnen på heltid, gav förslag att jag kunde ta den yngsta med mig som ville följa med. Men icke. Vi har pratat om att barnen kan åka buss, men de är rädda och har en del ångest samt åksjuka. Nu vill han utföra ett umgängesavtal med jurist. Detta är så dumt för han vill verkligen inte prata med varken mig eller våra barn, han lyssnar inte på vad de vill. Han har hotat mig att om jag går till tingsrätten får jag det jobbigt och får betala hela kalaset för jag kommer förlora. Han försöker vända den yngsta sonen genom att göra honom osäker på mig, säger saker som att mamma inte prioriterar er, etc. Vad ska jag göra? Vi har provat att prata med diverse myndigheter, men ingen kan hjälpa oss, ingen säger åt deras pappa heller när han bara sitter och skriker om hur dum jag är och vad jag inte gör. Fast vi är där för att prata om hur vi ska lösa saker kring barnen. Jag har stått ut med detta i över 10 år nu och vet verkligen inte vad jag ska göra. Någon annan som varit med om samma sak eller har några tips? Tar tacksamt emot dem. 


     


    Har en kompis som flyttade långt bort och barnens mamma står för halva resekostnaden, med grund i reglerna som finns.

    Men personligen tycker jag att du ska ta resorna själv. Det var du som valde att flytta ifrån dina barn och pappan lägger ändå mycket mer tid på barnen i och med att de bor där. Orättvist, sniket och egocentrerat att kräva att han kör halva vägen. 
Svar på tråden Barnens rätt/boende