Han vänder det till att det är mitt fel

Jo det känns ju som ett semiförhållande där vi lever helt parallella liv. Han inkluderade mig inte ens när han fyllde jämt. Det hade ju varit ett ypperligt tillfälle att ta med mig och träffa hans familj. Men nej. 
Den här dualiteten är jobbig. Att han pratar om det ofta men sen vill han inte. 

Med hans ex åkte han utomlands och träffade familj och vänner. Men uppfattar henne som att hon var projektledaren i förhållandet och jag är inte intresserad av vara det. Jag vill att det ska ske som ett naturligt led i relationen, jag är inte typen som tjatar, då skiter jag hellre i det.

Men det gör mig svartsjuk om jag ska vara ärlig. Som om deras förhållande var riktigt och vårt är bara någon slags helgaktivitet.