Jag vill ha barn men han vill vänta

Är själv man och har varit i din sambos situtation. Jag hade 2 barn och hon inga. Jag var ett svin och gjorde allt för att förhala det hela. "Till våren"; "till hösten", "när huset är klart" etc etc etc. Det tog flera år men sedan tog det slut. Tyvärr var hon då för gammal för att få barn med någon annan. Skäms när jag tänker på det. Jag ville ha allt som det var, jag ville ha henne men inga fler barn. Kan sätta 1000 spänn på att din sambo tänker likadant.

Och återigen
För mig obegripligt om någon enda medlem i tråden ens för en sekund kan glömma att sätta barnets bästa allra främst,

men att flera kommer ihåg att hävda, argumentera för och uppmuntra någon märklig påhittad kvinnlig rättighet.

Okej jag förstår. 

De är 9 och 14. Javisst är det så. Jag hade egentligen inte tänkt att det skulle bli ett ultimatum nu, då jag trodde vi var överens. Så det kom lite i affekt. Jag tänker att om vi kommer fram till att ändå fortsätta så behöver jag låta honom fundera i lugn och ro. Och i så fall ha en ram för hur länge jag orkar, men kanske hålla det för mig själv. Låter tufft. Förstår helt din känsla. Jag kan ju inte se att jag vill ha en annan förälder till mitt barn än honom nu.

Många år...? Fertiliteten hos kvinnor börjar dala vid 35. Ts är nu 30. Om hon ska göra slut och hitta en ny kille, som dessutom vill skaffa barn, så kan det ta lång tid, och sedan ska de vara tillsammans ett tag så klart och då är ts ännu äldre och rätt nära 35 år. Även fullt friska unga människor kan ha svårt för att bli gravida så det finns inga garantier att ts har tid på sig och verkligen inte "många år"!

Men hur tänker du gällande barnets bästa?
Både ts och mannen har problematik och dåligt mående, deras relation har problematik.

Du anser barnets bästa är inget man behöver ta hänsyn till när det gäller huruvida barn ska bli till eller inte?

Du tycker alltså att det är mycket viktigare att tänka på hur många års fertilitet ts har kvar än att tänka på barnets bästa?