Anonym (Män och kvinnor är av motsatta kön) skrev 2024-10-23 08:39:30 följande:
Du älskar tanken på att få barn.
Älskar du den tanken mer än vad du älskar honom?
Är du säker på att du har valt rätt man som pappa till ditt/dina barn?
Är du säker på ditt livsavgörande val som kommer utgöra en stor del av resten av ditt liv?
Har du verkligen gjort ett medvetet val när det gäller ditt val av man?
Eller är det mest din omåttligt starka barnlängtan som gör att du vill ha barn med den här mannen?
I nuläget är ni inte överens om hur ert liv tillsammans ska se ut. Ni har uppenbarligen helt olika prioriteringar.
Om han befinner sig i denna situationen, där han behöver hjälp av terapeut, hur kommer framtiden se ut? Hans grundläggande personliga egenskaper kommer självfallet inte att genomgå någon betydande förändring. Han kommer sannolikt fortsätta vara samma man och samma person även i framtiden.
Ett mycket vanligt och generellt misstag som kvinnor väldigt ofta gör är att tillåta sig själva inbilla sig att de förmår ändra på mannen.
Detta är nästan alltid detsamma som att att välja att medvetet lura sig själv för att uppnå sina egna mål.
Men rent generellt gäller att det kommer inte att bli bättre sen.
Du behöver vara fullkomligt säker, din kärlek måste vara gränslöst stark och djup till denna mannen, och du måste rent av vara fruktansvärt motiverad och säker på dina egna känslor för att dela resten av ditt liv med denna mannen.
Tänkt på att det är många kvinnor som går i sin egen fälla.
Kvinnor kärlek till tanken på att skaffa barn, er barnlängan, är så stor så ni glömmer vilket livsavgörande beslut ni fattar när ni väljer vilken man som ska vara pappa till era barn.
Hos många kvinnor är kärleken till tanken på barn mycket starkare än kärleken till mannen. Detta kan nog ofta vara omedvetet och bara undermedvetet.
Vilket leder fram till att valet av man inte alltid blir helt lyckat vilket i sin tur, förr eller senare, leder till någon typ av livskris, ofta skilsmässa.
Du ansvarar helt och hållet för ditt eget val av man.
Och det är du som för all framtid får ta ansvar för konsekvenserna av ditt beslut.
Tack för svar. Jag är alltså helt hundra på att han är mannen i mitt liv. Det är inte där problemet är. Jag vill inte förändra honom, jag älskar honom djupt för den han är. Han går inte i terapi för att förändra sig som person utan det handlar om barnfrågan och hans rädslor. Om han bara hade kunnat komma över det finns det i nuläget inga större problem. Men, kärleken och längtan till ett framtida barn är trots min kärlek till honom än större.