Att ragga eller flörta på stan

Jo visst, men frågan gällde ju inte huruvida man kan känna av om den andra personen är intresserad av att prata eller inte utan om det kan upplevas som obehagligt eller på något annat sätt mer negativt, och det tror jag att många människor kan dölja ganska bra upp till någon viss nivå.

Inte värt besvärer.  Finns bättre sätt.  Risken är också att någon tar verligen illa upp och så har han tjejens arga sambo i skinnväst med röd logga bultande på dörren kl fyra på morgonen.

Som jag ser det är det två skilda saker att småprata/ta kontakt samt flörta/bjuda ut någon. 

Jag har inga problem att vara social och trevlig med någon som hux flux stöter ihop med mig på Ica . Småfnissa åt något man säger och sen önska fin dag. 

Men att därifrån ta det till att plötsligt fråga om dejt? Alltså va? Hur vet du att jag är rätt person för en dejt? Bara anta det utifrån utaeendet är definitivt inte en komplimang.. bara billigt..Där passeras en ganska grov gräns som inte är okej. Även om jag artigt finner mig i situationen och tackar nej så har övertramp begåtts.

Och på din beskrivning låter det som att det finns en specifik tjej som är syftet med frågan och då lyser red flag. Det är bara ett stort nej. Att gå i samma affär relativt ofta enkom för att stöta ihop med tjejen och hoppas på en kontakt och dejt känns bara så fel som det kan bli. Inte okej nånstans och känns stalkervarning. 
 

Tycker att det är svårt det där. Är man inte intresserad så är det ju såklart inte uppskattat. Särskilt om man är som jag som inte vågar vara rak och tvingas fortsätta konversera av artighet. Men samtidigt är det ju svårt att hitta en partner om man endast förväntas ragga på krogen eller på nätdejtingforum. 
Om man ser någon intressant hade det bästa kanske varit att helt enkelt säga "Hej, du såg intressant ut. Kan jag få ditt nummer?" Då vet man direkt vad personens intentioner är. Och man kan säga nej om man inte är intresserad och behöver inte konversera.

Skulle du inte känna dig lite objektifierad då? Jag menar, om en man tar den sortens initiativ är det ju totalt uppenbart att det bara handlar om att han tycker att du har ett attraktivt utseende.

I det aktuella fallet gäller det en person som inte har en specifik tjej i åtanke, utan mer att han vill vara beredd på att ta tillfället i akt när han väl får syn på någon som tilltalar honom. Så det vi tänker oss här är en situation av att inte bara råka småprata med någon utan att han aktivt söker på en tjej och börjar prata, och sen då att det helst ska leda fram till ett förslag om att träffas eller något sådant, men utan att det är planerat på det sättet att han besöker ica för att kunna göra detta med en särskild person som han har tittat ut.

Haha! Det sistnämnda tror jag inte direkt är någon större risk med tanke på vilken sorts tjejer han brukar bli intresserad av.

Frågan jag är intresserad är hur initiativen upplevs av kvinnor. Huruvida det är värt det eller inte kan ju var och en själv få avgöra.

Nej. När jag var i USA så uppskattade jag verkligen deras sätt att gå rakt på sak. T.ex en man:
-Hej, jag tycker du är vacker och jag skulle vilja bjuda dig på middag.
-Jag har pojkvän tyvärr.
- Okej, jag förstår. Ha en fortsatt trevlig dag.

Snabbt och smärtfritt. Värre med dessa män som ska prata öronen av en och man inte är riktigt säker på vad de vill.

Sen hade jag förövrigt inte känt mig mer objektifierad än vad man gör på tinder eller på krogen. De flesta romanser börjar ju med att man gillar det man ser, sen tar man kontakt.

Allt handlar om att kunna läsa av. Är man duktig på det kan man ragga i princip varsomhelst. Men man måste märka när det är läge och inte

Hade upplevt det som rätt creepy och hade inte velat återvända till affären, vilket hade varit jobbigt om det var min lokala.

Och du har fått flera svar som jag tror representerar hur kvinnor som grupp upplever det. 

Men visst, din kompis kan alltid försöka. Men hoppas inte för mkt. 

Ja, och flera svar som är en sorts rådgivning vilket inte alls är intressant. Förstår inte den här angelägenheten om att vilja ge råd om att det inte en framkomlig väg. Det är ju inte det jag frågar efter, och det är ju inte jag som överväger att göra detta (jag är själv i en stabil och väldigt bra relation), så varför då komma med "goda råd"?Okej, tack för svaret. Tror du att det hade känts likadant med den sortens initiativ här i Sverige? Och vad tycker dina kvinnliga vänner om det här, tänker de som du?

Okej, låter ju inte särskilt roligt. Gäller det alltså helt oavsett vad det är för person och hur du uppfattar honom?

Hej, en kille 30+ här.
För ett år sen ca så frågade jag en tjej som jobbade i en affär (jag var kund) om hon ville ses nån gång. Hon blev glad och verka väldigt positiv. Vi började prata om lite allt möjligt och hon tog mitt nr. Dock så skulle hon flytta långt bort snart och hon hörde aldrig av sig men,
poängen är att det är roligare att fråga ut en tjej på en vardaglig plats på en onsdag än att mötas på tinder eller krogen.
Jag är ganska så blyg av mig så jag fick ta mycket mod till mig innan jag vågade, men det kändes kul! Och hon verkade genuint glad.

Märker man att hon blir osäker eller obekväm så skulle jag backa fort, vill inte vara stötande eller creepy.

Det är ju lite ovanligt att göra så i Sverige så jag hade nog höjt på ögonbrynen lite, och öppnat för möjligheten att han är en knäppis. Men om jag fick en bra vibb så hade jag gladeligen gett mitt nummer ändå.

Nej, nej, nej! Du ska inte börja med att flirta. Du ska börja med att prata för att se om hon verkar intresserad och intressant också för den delen. Prata några gånger med samma person för att mjuka upp henne. Sen om det finns vibe så kan du börja flirta.

Jag har gjort exakt så flertalet gånger och det fungerar såtillvida att jag vet vilka som är intresserade eller ej. Är de intresserade är det bara att köra.