Många kvinnor är motsägelsefulla. Vill vara starka, men vill inte ha en svag man.

Alltså, man blir ju inte starkare av att vara med en svag (för att använda dina benämningar). 

Jag som självständig välutbildad kvinna med hög lön som är van att ofta få som jag vill skulle inte klara av att vara med en man som inte matchade mig gällande vilja.

Att aldrig veta om vi gör som jag vill bara för att jag vill det eller för att vi vill samma. Att aldrig kunna ta beslut utan rädsla för att man kör över någon annan för att den inte säger vad den tycker. Genom att vara med en man som har lika stark vilja som jag så vet jag att jag alltid kan vara mig själv och köra på och att han säger ifrån när han tycker jag "kör på åt fel håll". 

Det är ju skitdåligt för ett förhållande om den ena parten ständigt känner sig överkörd. Man behöver vara jämlikar. Om jag var med en man som inte uttryckte sin egen vilja skulle jag behöva trippa på tårna och ständigt efterfråga om saker verkligen är ok. 

Jag är inte så mycket för att man behöver vara lika för att trivas ihop. Men just det här området så tycker jag verkligen att man behöver vara det.

Och tillägg. Man behöver ju inte vara "svag" för att man är försiktig med att uttrycka sin vilja. Just för mig och mitt förhållande så tolkar jag in stark som viljestark. Stark och svag kopplat till personlighet känns som extremt luddigt.