17-åring distansförhållande

Låt honom åka (och betala resan själv) så kommer det säkert runna ut i sanden väldigt snart. 

Säg inte det, jag gifte mig och fick barn med personen jag träffade som 17-åring. 

Om han betalar resa och boende själv kan jag inte se något skäl till att inte låta honom åka. 

Jag hade inte åldern i åtanke utan distansen. 

Fast problemet blir ju att de han har i sparpengar kommer ju inte finnas i all oändlighet. med tanke på att en tåg biljett kostar mellan 250-1000kr enkel väg. så åka 1 gång är ju ok men om det blir fler så försvinner ju pengarna fort även om han får sitt studiebidra.

Ja precis, är ju inte direkt gratis att åka tåg och blir det ett par gånger i månaden Så försvinner ju pengarna ganska fort.

Fast jaha... Låt honom träffa tjejen. Blir det något långvarigt får pengarna lösas, extrajobb, bidrag från tjejen etc. Han är 17, inte 12.

Man är bara ung en gång.

Hade själv en mycket vacker flickvän som bodde 30 mil bort när jag var 17 (hon 16). Det varade i ett par år. Sågs nästan varje helg. 

Tid och ungdom går inte att få pånytt men det går alldeles utmärkt att få mer pengar.

Du verkar ha helt fel prioriteringar.

Men snälla, låt honom åka. Han ska inte till andra sidan jorden direkt. Om de vill ses igen efter det så får de väl turas om och han för lösa pengafrågan själv.

Ja, och det kan han räkna ut själv. Det är hans pengar och hans lärdom. Han är för stor för att du ska bestämma sånt åt honom. 

Ja, och då rinner antagligen förhållandet ut i sanden när de märker hur dyrt och jobbigt det är, men då är det iaf deras egna slutsats och lärdom. Eller också gör det inte det, de får jobba för att spara ihop pengar till sina resor, de får kämpa och prioritera, och vem vet, kanske efter gymnasiet bestämmer de sig för att plugga på samma ort och kanske blir det dem. I vilket fall som helst så är din son stor nog att få göra sina egna val och erfarenheter och lära sig av dem.