Planerar folk verkligen att skaffa barn?

Ja, vi pratade om det hela. Första gången var jag inte säker på att jag ville ha barn, plus att jag då nyss varit högskolestudent och inte hade någon SGI. När jag fått en fast tjänst och jobbat i ett år pratade vi om det igen (hade ett par år med timanställning innan). Då pratade vi även om hur vi såg på det hela om det skulle visa sig vara något fel på barnet vid ultraljud. Vi bestämde oss för att sluta med preventivmedel och ta det som det kom. Fem år, och två misslyckade graviditeter, senare kom det levande barn. Under de fem åren kom vi tillbaka till diskussionen för att stämma av att vi fortfarande resonerade lika som innan.