Hur ska jag tolka?

Att det är riktigt socialt avvikande att säga något sådant i en konversation. Hon frågade en grej om jobbet, jag svarade snabbt och då fann hon detta mycket märkligt. Att jag var en person som ville göra mig märkvärdig, att vanliga människor bara gör utan att tänka så mycket. Och därför var jag en person hon inte skulle vilja ha som vän eller något annat heller. 

Nu är jag ju den högst avlönade på hela min avdelning och svarade bara på en snabb fråga eftersom att hon är ny hos oss?. Men nu ska jag ta detta högre upp troligtvis då hon har vikarierat nu tillfälligt då en på kontoret plötsligt drabbats av cancer och vi tog in henne då från en konsultfirma. Men det känns inte som något man säger till någon, hon känner inte till min befattning eller liknande och hon är under utbildning Och mycket oerfaren? men det känns ändå inte helt normalt att uttrycka sig sådär? 

Nu hade jag absolut inte sagt något dåligt till henne. Alla som satt med tyckte jag bara svarade kortfattat på hennes fråga om hur man skulle göra. Och det där blev hennes svar. De andra tyckte att det blev väldigt märkligt, det är ju snarare hon som inte tar arbetet på allvar. Vi säger att vi jobbar med ekonomi och jag svarar att vi måste spara vissa saker och sortera saker utifrån olika bokföringslagar och liknande, då gör jag saker komplicerat och är en riktigt jobbig människa och i hennes värld gör jag saker med komplicerat än vad det behöver vara. 

Att ifrågasätta detta är ju mer konstigt då vi har lagar att förhålla oss till och att bokföringsbrott är ju i lagens mening grövre än exempelvis våldtäkt. Men jag svarade bara kort på en fråga hon ställde om vad hon skulle göra. Alla andra visste ju att det jag sa stämde. Så nu är ju nästa steg att kontakta konsultfirman och kasta ut henne. 

Det handlar ju om att hon beter sig socialt avvikande och inte vill följa instruktionerna på jobbet. Man pratar inte på det där sättet. Hon har även i början på veckan gått in när några har möte och frågat vem det är som inte duschat på morgonen då det stinker svett. Det är något märkligt i den kommentaren. 

Nu är denna kvinnan 45 och då äldre än mig Men studerar sent i livet. Det jag ifrågasätter är att hon inte är mer ödmjuk inför att komma på en ny arbetsplats och hon frågar hur något ska göras. Hon får ett svar och reaktionen är att jag är jobbig och att hon aldrig skulle vilja ha mig som vän eller på släktmiddagar. 

Det handlar ju om hennes sociala kompetens och hur hon väljer att bemöta andra människor. Särskilt personer hon faktiskt inte känner, typ väldigt socialt osmidig. De andra i sällskapet var chockade. Jag var cool i situationen och blev inte upprörd. 

Det är lättare att dömas för bokföringsbrott fortfarande. Jag tror ingen etiskt tycker att bokföringsbrott är värre än en våldtäkt. 

När jag studerade så var denna lagstiftningen grövre. Sedan har lagstiftningen under senare år ändrats. Me principen är fortfarande att man inte kan tumma på bokföringslagarna. Vi kan inte ha folk på jobbet som tycker det är löjligt att vara ordentlig i dessa avseenden. Så du får gärna diskutera frågeställningen 

Så när någon har bristande social kompetens så menar du att det beror på detta? Inte just att hon verbalt hoppade på mig och alla kring bordet var chockade. Och nej det handlar inte om min ställning egentligen. Däremot om man kommer ny och ställer en fråga om hur hon ska göra en viss sak så klarar hon inte av svaret utan att gå till personangrepp. För att även om man inte vill vara någons vän eller man är glad över att någon inte är ens släkting, vem säger detta?? 

Om du blir tillfrågad på gatan om du vet vägen till en viss plats, du svarar och svaret du får är att du har en helt fruktansvärd andedräkt, är det rimligt att du får höra detta även om det skulle vara sant? 

Det är inte meningen att vuxna människor ska gå runt och säga precis allt de tänker. Hon behöver inte vara min kompis, men det var varken diskussionen eller hade något med mitt svar att göra. Utan hon är en fara för att hon bevisligen vid 45 års ålder inte lärt sig att agera socialt smidigt 

Det är mer en princip, ingen ska slarva och riskera bokföringsbrott. 

Jag är inte jurist och inte intresserad av sexualbrottslagstiftning Utan det är ett uttryck. Ber om ursäkt. 

Hur fick hon mig att tappa ansiktet? 

Jag gör ett ordentligt jobb, det är min uppgift. Vad jag gör privat är en annan femma och jag finner det inte utvecklande att fortsätta den här konversationen med dig då den inte kommer att mynna ut i något konstruktivt. Ha en fortsatt fin kväll. 

Arbetsplatsen. Det blir ett arbetsmiljöproblem plus att hon ifrågasätter sättet hon ska arbeta på. Hon hånar att det finns lagar, regler och rutiner, hon menar att man bara ska göra utan att hålla på med tjafs. 

Jag är kvinna och har en man jag sporadiskt ligger med. 

Så jag tror inte detta är något jag behöver fundera över. Gör du det, om dig själv? Går runt och oroar dig för att bli dömd för våldtäkt? 

Hon gick in och ifrågasatte något jag anses vara bäst på. Hon visar även att hon inte vill göra det som förväntas av henne 

Det var ju detta jag syftade på. Jag är högst avlönad för att jag anses vara ett proffs inom något som efterfrågas