Konstigt eller inte
att många förhållanden inte håller för att man inte ger varandra tid för sig själv
Är det tvunget att när man bor ihop spendera så mycket tid ihop som möjligt ?
Tvunget att anse sig ha mer rätt till att få vara hemma i bostaden än en partner som emellanåt vill vara för sig själv? Är det mer rätt att den som behöver vara för sig själv lite måste var gång vara den som måste dra från bostaden?
Kom inte och påstå att en stor bostad löser att man får vara för sig själv, för riktigt så blir det inte då man vet att en egentligen inte är ensam.
Kanske de som inte är villiga att vara hemifrån är de som inte kan vara sambos likväl de som vill vara själva mestadels av tiden.
Jag är övertygad om att många klarar inte av att bo ihop just för att man inte lyssnar på varandras behov och bor man ihop så har båda rätt till bostaden och inte bara den ena.