• Anonym (H)

    Pojkvännen ställde in dejt. Kommer inte ses på 1 vecka. Är jag orimlig som är jätteledsen?

    Jag har PMS just nu så medveten att jag nog överreagerar och ursäkta om jag låter löjlig men jag behöver lite perspektiv. Elaka kommentarer undanbedes. 


    Pojkvännen och jag sågs igår och skulle även ses idag. Till saken hör att jag jobbar i en annan stad nästa vecka, åker på fredag och tillbaka om en vecka. Normalt ses vi inte mer än 1-2 ggr/v pga mitt jobb även om det under friare veckor blir oftare. 
    Nyss ställde han in vår dejt, sa att han inte känner sig i form (en familjemedlem har cancer och blev idag värre fick han veta). Han sa sen " vi får ta det snart istället. Puss älskling"
    Jag visade förståelse men är så ledsen att han ställde in, vi kommer inte kunna ses på en hel vecka nu.
    Är jag överdramatisk och självisk? Tycker ni det låter som att han inte bryr sig om mig tillräckligt, baserat på detta? 
  • Svar på tråden Pojkvännen ställde in dejt. Kommer inte ses på 1 vecka. Är jag orimlig som är jätteledsen?
  • Anonym (H)
    Anonym (Anna) skrev 2024-10-03 17:18:18 följande:

    Du har rätt till dina känslor.
    Han hade inte energi över att lägga på er dejt idag och han har rätt till sina känslor.
    Lite perspektiv är bra.


    Ja absolut. Visade förståelse och sa att jag hoppas han mår bättre snart (det för jag). Kan man vara kär men ändå inte ha energi till en dejt? (Är inte så erfaren) speciellt när man inte ses så ofta.

    Han brukar inte ställa in normalt, det är första gpngen han gör det
  • Anonym (H)
    Anonym (tjej) skrev 2024-10-03 19:47:31 följande:

    Jag drabbades av cancer...är cancerfri nu...o mitt barn klarade inte av att gå på sina aktiviteter trots att h*n älskade dem. 
    Klarade precis av skolan.
    Det är inte bara den sjuka som drabbas av ångest, panik, rädsla osv o det tar på krafterna. 
    Att din pojkvän inte orkade att träffa dig, har inte med hans känslor för dig att göra, utan han är fylld av jobbiga känslor. 
    Han klarade helt enkelt inte av att ge dig det du behövde just nu.
    Förstår att dina hormoner är uppåt väggarna, jag var själv en riktig kossa när jag hade mensen, men jag hoppas att du någonstans förstår att det är nu du ska va en bra o stöttande flickvän. 
    Du har rätt till sina känslor, men någon han håller av kan komma att dö, vad är då en vecka....?


    Hej! Tack för dina snälla ord. Jag tog en lång promenad oh det kändes genast bättre. Det är ingen jättenära anhörig till honom utan hans systers man, men hela familjen är i sorg så han behöver såklart vara där för sin syster. Jag är jätteledsen för familjens skull såklart. <3 en vecka kommer nog gå fort
  • Anonym (H)
    Anonym (tjej) skrev 2024-10-03 19:47:31 följande:

    Jag drabbades av cancer...är cancerfri nu...o mitt barn klarade inte av att gå på sina aktiviteter trots att h*n älskade dem. 
    Klarade precis av skolan.
    Det är inte bara den sjuka som drabbas av ångest, panik, rädsla osv o det tar på krafterna. 
    Att din pojkvän inte orkade att träffa dig, har inte med hans känslor för dig att göra, utan han är fylld av jobbiga känslor. 
    Han klarade helt enkelt inte av att ge dig det du behövde just nu.
    Förstår att dina hormoner är uppåt väggarna, jag var själv en riktig kossa när jag hade mensen, men jag hoppas att du någonstans förstår att det är nu du ska va en bra o stöttande flickvän. 
    Du har rätt till sina känslor, men någon han håller av kan komma att dö, vad är då en vecka....?


    Och glad för din skull att du är cancerfri!
  • Anonym (H)
    Anonym (..) skrev 2024-10-03 17:47:36 följande:
    Har du ingen som helst empati för andra?
    Jo, jag är förstås ledsen för hans familjs skull. Det är dock ingen nära släkting utan hans systers man . Jag har en väldigt liten familj- hade mina föräödrar drabbats av cancer hade jag blivit förstörd, men en mer avlägsen famiöjemedlem? Vet faktiskt inte så svårt att relatera. Förstår att han måste stötta sin syster och de närmare anhöriga men hade önskat att han kunde dela sin sorg med mig mer kanske?

    Ska såklart stötta honom bäst jag kan och inte visa att jag är öedsen över detta
  • Anonym (H)
    Dexter dot com skrev 2024-10-03 19:10:28 följande:

    Ja, du överreagerar och ja, man kan ha känslor fast man inte orkar/vill ses.


    Hoppas det är så! Jag misstänker att jag är överfokuserad på kärlekslivet när jag blir kär
  • Anonym (H)
    Anonym (perspektiv) skrev 2024-10-03 20:19:45 följande:
    Hörru, skärp dig! Det är inte en avlägsen familjemedlem. Du låter otroligt empatilös. Hoppas han dumpar dig, ärligt talat.
    Jag vill ju stötta honom så gott jag kan även om jag inte förstår dynamiken i den typen av relation man har till ett syskons partner.

    När jag är ledsen brukar jag söka mig närmare min partner, men alla kanske är olika där
  • Anonym (H)
    Dexter dot com skrev 2024-10-04 05:38:09 följande:
    Du skriver att ni dejtar dvs att ert förhållande är väldigt nytt och då är det ju inget konstigt att man inte belastar/känner tillräckligt förtroende för dig i en så tuff situation utan man stöttar varandra inom den närmsta familjen.
    Vi är ihop! Anväde "dejtar " lite slarvigt. Träffats i ca 7 mån men ihop i snart 4
  • Anonym (H)
    Dexter dot com skrev 2024-10-04 06:44:07 följande:
    I mina ögon är 7 månader väldigt kort tid även om ni "är ihop". Acceptera bara att han har det tufft och finns där för honom om han söker stöd hos dig. Annars får du backa lite och låta honom ta initiativ till att ses när han orkar och vill.
    Ja det kanske är kort tid? Jag skulle aldrig ta första intiativet till att ses efter att nån ställt in, oavsett orsak. Då är bollen på hans sida. Men kommer förstås fråga hur han har det via sms för jag bryr mig såklart
  • Anonym (H)
    Ikaros12 skrev 2024-10-03 23:49:17 följande:

    Jag tycker att det är lite hårda ord här mot dig. Du är stöttande säger du, men det låter som att du samtidigt är lite otrygg med att det bara är därför han inte kommer till dig. Vi har alla olika sätt att möta kriser i livet. Några behöver nära och kära runt sig och andra behöver vara för sig själva. Jag är säker på att ni snart träffas igen och får en fin stund tillsammans. Var då istället nyfiken på hur han vill bli bemött i kris som nu. Försök att lära känna hur han fungerar istället. På så sätt kommer ni närmare varandra och även bli tryggare. Jag förstår att du kan känna dig otrygg nu när ni inte känner varandra så bra, i alla fall inte i liknande situatione, men om han är ledsen för att en släkting är sjuk i cancer så ska han inte behöva trösta dig. Ni kommer kunna prata med varandra. Var rädd om relationen. Du verkar gilla honom. Du behöver absolut inte vara oempatisk för att du brottas med de här känslorna.


    Ja det är ju FL så räknade med en och annan taskig kommentar. Har inga syskon eller kusiner så är väldigt ensam egentligen och har lätt att känna mig övergiven. Mina föräldrar bor i utlandet och är min enda släkt. När jobbiga saker händer i mitt liv är jag ändå alltid på humör för att träffa den jag är kär i så kanske vi är olika där. Det faktum att vi som det är inte ses jätteofta sprlar säkert in

    Har även en viss oro att det här kommer bli utdraget och att vår relation kommer ta skada/han kommer dra sig tillbaka oh engagera sig mindre. Jag känner väldigt starkt för honom och är väl delvis uppgiven att han inte söker sig till mig men han kanske blir redo att prata om mer saker framöver, hoppas jag.

    Har lagt märke till att han drar sig lite tillbaka när han är stressad, då har han kommunicerat att det inte beror på mig vilket jag uppskattar men jag har väl ännu inte någon grundtrygghet i relationen (betvivlar kanske hans ord pga egen osäkerhet?) då den är relativt ny och jag har inte ens träffat sagda släkting. Han sms:ar mig fortfarande och undrar hur jag har det osv och det uppskattar jag också
  • Anonym (H)
    Anonym (Li) skrev 2024-10-03 21:37:51 följande:
    Systers man är väl dock en jättenära släkting? Det är ju ingift familj, kanske pappa till hans syskonbarn osv.

    Jag räknar mina syskons partners till nära familj, närmare än tex mina föräldrars syskon och närmare än mina kusiner. Jag träffar ju mina syskon med  partners flera gånger per år, oftare än jag träffar annan släkt faktiskt, förutom mina föräldrar då.
    Löjligt kanske men känner också mig otillräcklig pga att jag som HANS partner inte är lika viktig (än?)
  • Anonym (H)
    Ikaros12 skrev 2024-10-04 09:52:32 följande:

    Jag känner igen mig i dig på det sättet att jag också har svårt att emotionellt förstå att man inte vill vara med den person man är kär i då man går igenom en livskris. För mig är det jätteviktigt i en relation av många olika anledningar. Jag tycker att du ska vid lämpligt tillfälle prata om hur han vill bli bemött i liknande situationer. samtidigt tycker jag matt även du ska berätta vad som är viktigt för dig. Det är inte värt någon relation att tappa sig själv i relationen i väntan på att den andra. Ni är lika viktiga båda två för att det på lång sitt ska vara en fin relation.. 


    Lycka till och ta hand om varandra 


    Tack! Jag vill ju inte atr han ska umgås med mig mot sin vilja, så osäker på hur jag ska säga att jag vill bli bemött. Tänker väl lite kastastroftankar att han kanske gör slut om jag kräver för mycket av honom i en spänd situation. Man har ju hört om folk som blivit dumpade med liknande ursäkter. Men hoppas det är lugnt så länge han kommunicerar med mig och kollar läget osv.
  • Anonym (H)
    Anonym (Li) skrev 2024-10-04 14:25:15 följande:
    Det handlar väl inte om det utan att han kanske behöver vara runt de drabbade just nu? Du är såklart lika viktig eller viktigare, att välja någon annan först någon gång betyder inte att du inte är viktig. 
    Han ringde systern men annars stannade han hemma, sa att han inte var "i form" för att ses bara . Tycker redan det är så synd att vi ses så pass lite. 
  • Anonym (H)
    Anonym (Li) skrev 2024-10-04 14:25:15 följande:
    Det handlar väl inte om det utan att han kanske behöver vara runt de drabbade just nu? Du är såklart lika viktig eller viktigare, att välja någon annan först någon gång betyder inte att du inte är viktig. 
    Hade dessutom uttryckt dagen innan att det är trist att vi får ses så lite. Vill jubinte att han ska träffa mig mot sin vilja men kan inte låta bli att känna mig nerpriorriterad
Svar på tråden Pojkvännen ställde in dejt. Kommer inte ses på 1 vecka. Är jag orimlig som är jätteledsen?