Vill plötsligt ha kontakt

Det gick rysningar genom kroppen när jag läste inlägget. Jag gick igenom i princip allt det du har gjort förutom alkoholen. Mina föräldrar skiljdes när jag var 7 år och jag hann nästan bli tonåring när min far hörde av sig till mig igen. Samma skämskudde som din far, egentligen var det min fars nya kvinna som pressade  på farsan om kontakt.

Vi träffades några gånger under tonåren, men han hade flyttat 12 mil bort så det var rätt sporadiskt. Sen var det tyst i över 10 år tills han en dag ringde min bror för att få mitt nummer, brorsan ringde direkt och förvarnade mig om det. Jag har 2 syskon, mycket äldre än jag så de var i princip vuxna när föräldrarna bröt upp. Jag/vi hade fått 2 barn när det här hände.

Jag satte mig ned och började med att skriva en lista över saker som jag ville att han skulle svara på.

Saker som varför just nu? Varför inte nån av de gånger han gjort mig besviken och jag verkligen behövde honom? Varför skulle jag lita på honom just den här gången? För att lära känna mig igen så behövde han lära känna 3 personer till (min familj). Förstod han detta? Jag hade säkert ställt en del krav om det hade varit så att han drack regelbundet.

Det blev en slags försoning till slut, inte så att vi umgicks mer än vid födelsedagar och så. På sätt och vis är jag glad att det blev en slags försoning, pappa dog 10 år senare i cancer...

Nej, jag ångrade ingenting! Jag försäkrade mig om hur relationen skulle se ut, jag fick stöd av pappas nya kvinna (jag ringde upp henne). Givetvis så lät jag inte barnen vara med första gångerna, sen pratade vi med barnen om att de har en farfar som ville träffa dem. De fick rita o måla om hur de trodde farfar såg ut. Vi träffades sedan allihop på Skansen under en halvtimme första gången.

Min pappa var inte speciellt emotionell av sig normalt men den här första träffen fick hans ögon att tåras. Jag tror det var bra att få ett hyggligt avslut, att barnen i vuxen ålder slapp upptäcka att det fanns en farfar med i livet. För min del var det nog bra också. Även om jag direkt insåg att vi inte skulle skapa någon nära relation. Det gick alldeles för lång tid för det.