Varför vill bara män erkänna att övervikt är skadligt?

Fetma måste inte innebära ohälsa per automatik. Jag vet många överviktiga med bättre kondis än mig (jag är normalviktig, går runt 20000 steg per dag och tränar 4-5 ggr i veckan) och smalisar som tar bilen överallt och äter skräpmat.
Allt är inte så svartvitt som en del hävdar.

Dessutom, om männen "erkänner" sin övervikt genom att... inte göra nåt åt det så beror det nog snarare på att manskroppen accepteras på ett annat sätt än kvinnors, vilket förmodligen också är anledningen att body positivity ofta fokuserar på kvinnliga kroppar, för det är där acceptansen behövs.

Varför vill bara män se det för vad det är?

Journal of Obesity
Volume 2014, Issue 1 267286

The Contribution of Applied Social Sciences to Obesity Stigma-Related Public Health Approaches

This paper discusses the potential for in-depth, qualitative social science research to concretely contribute to program delivery. Even within the expanding fields of critical obesity research, as Warin and Gunson note [5], the compiling of actual obese people?s experiences and perspectives has been limited.
[...]
A recent debate in the Canadian Family Physician journal has highlighted that practitioners may be developing a more critical view on the orthodoxy of advocating weight loss for every obese patient.
[...]
These data on obese people?s perspectives and health will add to the rich work conducted in critical obesity and fat studies, theoretical understandings of the body, and qualitative research done on discursive bodily and health perspectives of individuals? of all sizes, for example,
[...]
3.2. Critical Obesity Scholarship

Frequently aligned with HAES, or fat acceptance advocates, are critical obesity scholars [68]. These scholars, often from outside health fields, have raised critiques concerning dominant obesity discourse.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1155/2014/267286

Beyond Positivism: Understanding and addressing childhood obesity disparities through a Critical Theory perspective

What is Critical Theory?
Critical Theory is a social theory used to identify and alleviate societal barriers that oppress groups of people. In a Critical Theory analysis of a health phenomenon, societal factors are examined to identify barriers to the well-being of vulnerable and disparate groups. Once barriers are identified, initiatives aimed at their elimination are advocated and implemented in order to remove the societal constraints to achieving good health (Freire, 1970; Habermas, 1984; Horkheimer, 1937).

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4932858/

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4662184

The Foundations of Critical Theory

The term critical theory broadly describes an interdisciplinary range of theories aimed at sociocultural critique. Such theories challenge the notion of objective knowledge by arguing that historical contexts and social processes always shape understanding. Scholars typically link the first use of the phrase critical theory to the Frankfurt School, a group of intellectuals whose work derived from Marxist thought and also illustrated the influence of Freudian psychoanalysis. These scholars, including Theodore Adorno, Walter Benjamin, Erich Fromm, Max Horkheimer, and Hebert Marcuse, were associated with the Institute for Social Research, which was founded in Germany in 1923. They argued for the capacity of theory to reveal and intervene against structures of domination. Horkheimer defined critical theory in contrast to traditional, empirical forms of theory, which endeavored to explain or understand phenomena without offering critique of them (Horkheimer, 2002). More than aiming to generate new knowledge, critical theory strives to produce theoretical frameworks that may allow for the emancipation of humanity from various forms of oppression. In particular, the Frankfurt School focused on class-based forms of domination in capitalist societies.
[...]
Although it originated with Horkheimer, the phrase critical theory now operates primarily as an umbrella term to describe a range of theoretical and critical perspectives?some of which have little or no direct relationship to the Frankfurt School. These theoretical frameworks include semiotics, postmodernism, poststructuralism, psychoanalysis, feminism, postcolonialism, transnationalism, race/ethnic studies, and queer studies. Within communication studies, this diverse array of theories shares a common interest in analyzing the relationship between communication, culture, and consciousness based on an understanding of social realities as constructed by symbolic systems and practices.

https://oxfordre.com/communication/display/10.1093/acrefore/9780190228613.001.0001/acrefore-9780190228613-e-74?d=%2F10.1093%2Facrefore%2F9780190228613.001.0001%2Facrefore-9780190228613-e-74&p=emailAGV8l6oeujeDQ

Jag tror att "jag duger som jag är" kommer i olika förpackningar

jag är diskriminerad
män är utseende fixerade
kvinnor gillar bara badboys
finns inga män som duger
kvinnor har för höga krav
jag är inte bara fet, jag är sexig fan också.

För vilka finns kroppspositivismen?

Sammanfattning
Denna studie har genomförts med syfte att undersöka hur kroppsaktivister artikulerar kropp och kroppspositivitet genom bilder och texter på deras Instagramkonton. Studien syftar även till att undersöka om, och i så fall hur, artikulationerna av kroppspositivitet skiljer sig mellan olika kroppsaktivister. Slutligen syftar studien till att studera hur kroppsaktivisterna artikulerar syftet med rörelsen. Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och etablerade teorier i postmodern feminism, fat studies, aktivism och objektifiering. Studien har genomförts med ett kvalitativt förhållningssätt och utförts genom en diskursanalys och semiotisk bildanalys av text och bild från tolv svenska kroppsaktivister på Instagram.
Resultatet av studien visade att det finns olika åsikter kring vilka kroppar som får vara med i den kroppspositiva rörelsen. En del för en diskussion kring att den endast är till för personer med normbrytande kroppar, medan andra menar att den är till för alla kroppar. Studien visade även att kroppsaktivisterna visualiserar sina kroppar på olika sätt. En del tar bilder som liknar hur kvinnor porträtteras i reklam medan andra tar bilder som bryter mot normer genom val av vinkel och posering. Slutligen visade studien att kroppsaktivisterna ser olika på vilket syfte rörelsen har. Vissa för en diskussion kring att rörelsen ska få andra att må bra i sin egen kropp, andra om att medierna ska visa upp fler kroppstyper. Andra talar om att kroppspositivismen finns för att kvinnokroppen ska sluta utstå objektifiering.
Nyckelord: Kroppspositivism, Kroppsaktivism, Diskursanalys, Semiotisk bilda

1 Inledning
Inom feministiska rörelser har debatter förts kring olika diskussionsämnen i olika tider. När feminismen endast inkluderade kvinnor ansåg andra att det är många andra faktorer som gör att man kan drabbas av diskriminering, bland annat etnicitet, sexualitet, ålder och klass. Ur denna debatt skapades den intersektionella feminismen, där man vill visa att kön inte är en kategori som i sig själv får utstå diskriminering, utan att förtrycket sker i relation till andra kategorier. En kvinna är inte bara en kvinna, utan blir bemött på ett visst sätt beroende på om hon har en annan etnicitet, tillhör en specifik klass och har en sexualitet som avviker från normen (Laskar, de los Reyes & Gröndahl, 2007: 10, 14). I dagens samhälle har en ny diskussion blossat upp. Diskussionen rör sig kring kvinnors kroppar och kallas kroppsaktivism eller kroppspositivitet Den 27 december 2016 publicerade Institutet för språk och folkminnen en lista över nya ord som tillkommit det svenska språket under det gångna året. För första gången kom ordetkroppsaktivism med, med betydelsen; ?ideologiskt grundad verksamhet som syftar till att motverka begränsande skönhetsideal och skapa lika villkor för människor med olika kroppstyper? (Språk och folkminnen, 2016).
 Man kan tycka att denna mening säger tillräckligt om vad kroppsaktivism eller kroppspositivism är, men denna uppsats avser att undersöka vad kroppsaktivisterna själva anser ingår i begreppet. Ur ett samhälleligt perspektiv är detta intressant eftersom ordet är nytillkommet, vilket skapar rum för slitningar där ställningstaganden för vilka som får vara med och vilka som får stå utanför ingår.

[...]

2.1 Fat studies ? förtryck, porträttering och kroppspositivism hos överviktiga Är man överviktig och inte tillfredsställer skönhetsidealen, kan en utstå inte bara diskriminering utan till och med förtryck av omgivningen. Denna argumentation förs i artikeln On fat Oppression (2014) av G. M. Eller. Detta kan visa sig i skolmiljö, i relationer eller på arbetsplatser. Forskningsfältet fat studies är relativt nytt, där man ser fetma och övervikt som en social konstruktion (Eller, 2014: 220-221), det vill säga att den uppfattning vi har av människor och världen i stort är skapat av oss människor. Detta påverkar också hur vi ser på människor och vilka egenskaper som personer tillskrivs. Rent generellt kan förtryck av människor eller grupper av människor exempelvis göras genom något som kallas för dubbelbindning. Dubbelbindning handlar om att oavsett hur den förtryckta gruppen väljer att agera, så kommer deras val att kritiseras. Vägvalen består av två extremer, och där mellanvägen istället blir att följa normen som finns. Kvinnor har exempelvis krav på hur de ska vara och agera i sin sexualitet. De får inte uppskatta sex och ha sex med många personer, men samtidigt får de inte heller vara asexuella. Det här är en dubbelbindning. Rädslan för att hamna i något av de extrema facken gör istället att man anpassar sig till normen, där man inte har frihet till att vara den man är (Eller, 2014: 222-223, 232).

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1087688/FULLTEXT01.pdf

Avskyr åsiktslösa spammningsinlägg. Någon här som gör något annat än scrollar förbi?

"Du kanske ska skriva inlägg med din åsikt"

Det är inte fakta att män inte kan skilja på gnäll och fakta, det är din åsikt.

Det är inte min åsikt att det finns kvinnor som tror att deras känslor och gnäll är vetenskaplig fakta fetma är en social konstruktion, det är fakta.

Förstår du skillnaden?