Varför är så många omogna?

Känner precis samma sak och känner en sorg över det. Jag önskar att mötena i vardagen med olika människor skulle innebära mer kontakt och mer utbyte. Att bara dela med sig av det man har. Man måste inte ha en hög intelligens, utan snarare vara transparent och beredd att lära sig nya saker.

Har en stor längtan efter att få lära mig saker och förstå mer av min omvärld. Får detta utbyte med en del människor och tack och lov är flera av dem i min familj. Men många gånger grusas förhoppningen om att få dela livet på riktigt. Jag vet inte varför. Jag tror som du TS, att många hellre önskar sig de raka, enkla svaren och att bara köra på. Jag kan dock inte förstå varför det skulle vara så attraktivt. Livet är i själva verket komplext, intressant och roligt.

När jag var 7 år och började skolan sa pappa typ att "Om någon försöker trycka ner dig så är det bara för att de vill upphöja sig själva, för att de känner sig underlägsna och inte har något annat sätt att känna sig bättre på." 

Kanske är det ett svar på varför vuxenmobbning sker.

Men hur kan det vara värt att upphöja sig själv om en annan människa får lida för det? Det borde ju väga tyngre att man inte vill såra någon annan än att man själv ska känna sig bättre än någon... Det kanske också handlar om att en del människor inte känner att de har någon plats/roll och därför försöker ta andras plats. Men det är ju väldigt ologiskt att göra så, för då blir ju någon annan utan plats vilket inte bör vara något man nöjer sig med.

En del kan till exempel försöka få andra till att känna sig fel eller skrytsamma/malliga, genom att försöka ge dem dåligt samvete för något positivt som de utstrålar. Det är ett sätt att försöka upphöja sig själv på. Men egentligen är det ju bara en illusion.