Inlägg från: Anonym (Välja) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Välja)

    Partner eller barnen

    Du får välja bo med din partner och träffa barnen bara på lov. ( tonåringar).partner INTE  flyttbar. 
    Eller bo nära barnen och träffa din partner ibland.
    Men risk att ni måste göra slut pg avstånd. 
    Vad väljer du ?

    Jag jar de så nu.
    Barnen vill ha mamma tillbaka.
    Jag vill inte skiljas från min partner 

  • Svar på tråden Partner eller barnen
  • Anonym (Välja)
    Anonym (X) skrev 2024-09-23 23:12:51 följande:

    Varför är partnern inte flyttbar? Kan det ändras?


    Arbete bla. Och han har sin familj mamma plus syskon, där vi bor nu ( inga egna barn)  Så då blir han utan sin familj ist. 
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Mia) skrev 2024-09-23 23:15:33 följande:

    Ingen normal förälder väljer partner före barn.


    Är väl onormal då
  • Anonym (Välja)
    Räkan77 skrev 2024-09-23 23:31:38 följande:

    Vill din partner ha en partner som offrar sina barn? 


    Ja. Han vill inte ha barn.
  • Anonym (Välja)
    Anonym (X) skrev 2024-09-23 23:44:54 följande:
    Intr du heller?
    Träffar de var lov. De är många lov . Hela sommarlovet med. Men de vill att jag flyttar. Jag tycker jag kan ha de som de är o då ha båda men inte ses så ofta.
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Hmmm ...., ,) skrev 2024-09-24 09:30:05 följande:

    Men herregud...snälla säg att detta inte är på riktigt???

    Så hemsk får man inte vara som förälder.  FLYTTA till dina barn!!! Han kan träffa sin gamla morsa och syskon på lov m.m. Han är väl inget barn hoppas jag? Bor Han hemma fortfarande med mamma och syskon? Bor du också med den dysfunktionella familjen u så fall?

    Detta var superkonstigt och helt otroligt ofattbart.

    Stackars STACKARS dina barn, hoppas de har en bra pappa i alla fall {#emotions_dlg.flower}


    Vi båda är 40 . Han bor själv men är hos mamman o ena syskonet var dag när han inte är med mig.
    Vilket är ganska ofta vi är särbo.. 
    O nej jag hittar inte på . Jag mår själv skit o känns som sitter fast med honom

    Jag känner som att jag kommer inte överleva en separation. 
    Känns som jag kommer dö typ.
  • Anonym (Välja)
    Jemp skrev 2024-09-24 07:31:55 följande:
    Så var ska du bo under loven?
    Vad händer om barnen vill flytta till dig?

    Är du väldigt nedtryckt av din partner?
    Han gillar inte barn o vill inte de kommer mellan oss och tar mig från honom. Han bad mig välja han eller dem. De va inte så att han mena jag aldrig få se dem igen. 
    Utan inte bo med oss. Och vill jag träffa dem hos mig , om de kommer till mig , då vill han inte vara här.
    Så om vi skulle bo med varandra nära barnen så måste jag ändå träffa barnen hos dem / min bror.
    Jag bor hos min bror när jag är med dem. 
  • Anonym (Välja)
    Anonym (L) skrev 2024-09-24 12:09:33 följande:
    Du verkar ha någon funktonsnedsättning som uttrycker dig så här. Den där mannen är inte bra. Han försöker få dig att lämna allt för honom och vägrar att mötas. Att vara med sin mamma och syskon varje dag är inte normalt för en 40- åring. Dumpa honom och ta hand om dina barn! Du kommer inte att dö, du kommer att ha det mycket bättre utan en jättebebis till man.
    Jag förstår inte varför jag inte klarar de. Jag inser ändå nånstans att de inte är rätt.
    Men ändå bara tanken på gå så slår mitt hjärta väldigt snabbt. Jag får panik och känner mig rädd.
    Jag mått så dåligt av den känslan att jag haft flera  självmordsförsök.  
    Jag har hjälp från kurator och olika antidepressiva läkemedel  . 

    Ändå när mitt ena barn gråter och säger mamma jag saknar dig . Jag vill att du kommer. Och hon är så klok o säger att hon mår dåligt av att jag blir skadad av min pojkvän.  Hon gråter o ber mig komma ändå kan jag inte gå
  • Anonym (Välja)
    Jemp skrev 2024-09-24 12:28:05 följande:

    Barnen bor alltså med din bror redan idag? Varför?


    Bara när jag är där . Annars hos deras pappa. Jag vill inte bo hos deras pappa när jag kommer. Så jag bor hos min bror ist  
    Då kommer de till mig där.
  • Anonym (Välja)
    Anonym (X) skrev 2024-09-24 12:07:27 följande:

    Hur länge har ni varit tillsammans? Har ni nånsin bott tillsmmans?
    Hur kommer han överens med dina barn?


     Ett par i 18 mån ca. Ena barnet bodde med mig heltid i 6 mån under vår relation. Han accepterade det då men gilla inte henne alls. 
    Sen sa han att jag får välja mellan dem och barnet flyttade till pappan.  
    Nu vill han inte ens se henne. Och blockat henne på fb ..Hon inte välkommen alls om han är där.
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Välja) skrev 2024-09-24 12:36:00 följande:
     Ett par i 18 mån ca. Ena barnet bodde med mig heltid i 6 mån under vår relation. Han accepterade det då men gilla inte henne alls. 
    Sen sa han att jag får välja mellan dem och barnet flyttade till pappan.  
    Nu vill han inte ens se henne. Och blockat henne på fb ..Hon inte välkommen alls om han är där.
    *Menar välja mellan barnet och honom
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Mia) skrev 2024-09-24 13:17:18 följande:

    Antingen är detta en trolltråd, eller så har TS stora psykiska problem. Kanske är hon utsatt för en psykopat till partner som brutit ner henne till den punkt att hon är beredd att överge sina barn för henne.

    Är detta sant behöver du verkligen hjälp, TS.


    De är ingen trolltråd. Jag mår verkligen dåligt.  Ja Jag har tagit bort flera av mina egna behov . Jag har tappat mig  .Jag anpassar mig ständigt till honom. Behöver han egentid i 2v utan mig. Då anpassar Jag mig till det även om jag mår skit o inte ses på 2v. Så skit att jag knappt kan äta sova eller fungera som normal människa. Alla hans behov går 1 ! .
    Uttrycker jag mitt behov av ses oftare då kväver jag honom enligt han. Nu är de lite oftare så de är lite bättre. Eller om jag har andra behov typ mina barn . De sviker jag honom tycker han. 
    Sonen va här under ett lov och killen fick inte spela när sonen gjorde de. Han stod ut men klagade och vill inte vara här om sonen kommer igen. Då vill han inte träffa mina barn alls. 
    Jag har mycket i min ryggsäck.  Ett av mina barn dog 11år ung för 5 år sen . Jag mår skit redan innan.
    Jag känner att ja mår så dåligt att jag inte kan ta hand om mig själv längre 
  • Anonym (Välja)
    Ess skrev 2024-09-24 14:23:27 följande:

    Vad säger din bror om hela röran?
    Kan du få hjälp av honom att lämna denna mannen?
    Du måste lämna honom, han verkar inte klok för fem öre.


    Han tycker jag ska lämna
     De tycker hela min familj även barnen.
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Alltid barnen) skrev 2024-09-24 16:51:41 följande:
    Det är också det svaret du fått i varenda tråd du startat om denna relation och hans krav att du inte ska ha någon kontakt helst alls med dina barn. Ändå är du kvar för "du älskar honom och mår dåligt av tanken på att inte vara med honom".... men dina barn kan du offra? 

    Har du sökt hjälp för att hantera att du förlorat ett barn? Har du sökt hjälp för att ta dig ur relationen med "mannen"? 

    Kan svaret på det själv dock eftersom du är kvar..  
    Jag ser de såhär.
    Om jag är kvar här med honom så kan jag ha båda. Åker och träffar barnen på skollov.

    Om jag flyttar till barnen är han borta helt allså ända sättet o ha båda är att va kvar.
    MEN
    Barnen vill ha mig nära helst bo hos mig varannan vecka. Dottern gråter o säger att hon mår dåligt av vad min kille gör mot mig. Hon vet en del för hon har varit hos mig och träffat honom, mer än vad sonen har.
    Hon hatar honom o då hatar han henne.  Hon aldrig välkommen o bo med mig enligt honom ändå är vi särbo. 

    Jag har PTSD efter när dottern dog. Jag får hjälp nu. Samma kurator pratar jag med även när de gäller killen..
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Ring kvinnojouren!!) skrev 2024-09-24 19:48:37 följande:

    Ring kvinnojouren..... 
    Du är nog så kallat medberoende....
    Du är oxå beroende av den kärlek o bekräftelse som din partner ger dig ibland.... 
    Han är den som bryter ned dig men samtidigt tror jag att han ger dig kärlek o bekräftelse o närhet ibland... Och eftersom du är dränerad o svältfödd så är du svag och kan inte bryta upp, det är som knark du behöver den närheten o bekräftelsen han ger dig när han är på det humöret....
    Hans mående är har blivit ditt mående, mår han bra mår du bra..... det ändå som blir viktigt är hans behov och hur han mår.... 
    Du är värdefull, du är viktig och du behöver ta hjälp för att kunna bryta med denna mannen.... Du klarar inte det själv att bryta upp om du säger att du är självmordsbenägen....
    Du är dina barns mamma ingen kan ersätta den platsen....Du är deras diamant!
    Du har dina barn tänk på dom, att dom vill se en stark och modig mamma.....
    Den här relationen kommer aldrig bli bättre bara sämre och sämre.... den är destruktiv.... 
    Det är jättesvårt att lämna, men kom ihåg du förtjänar bättre......
    Börja planera för en flykt, gör det utan att säga nånting...låtsas som att allt är bra.... Det kan vara väldigt farligt att göra slut, jag vill inte skrämma upp dig men faktum är att det finns dom som blivit dödade....personer som säger: om inte jag får henne ska ingen annan heller ha henne.... dom anser att dom äger personen.... dom kan inte acceptera att någon gör slut med dom.... Vissa både hotar och mutar.... men det handlar inte om kärlek....bara om ägande och kontroll...
    Du kan komma ut starkare och modigare ur detta! Fråga din bror om han kan hjälpa dig med boende, kanske kan bo hos honom till en början....


    Han har "fäcktat" med armen mot mig när vi tjafsade jag var lugn i tjafset. Han frågade en fråga o jag svarade . Han blev arg på de svaret jag hade och jag va lugn. Han tittade bort så tog väldigt nätt på hans axel för få kontakt när vi pratade.  Då slog han bort mig arm
    En annan gång han var arg slog han mot bordet mittimott mig och armstödet på fåtöljen jag satt i. Då va han arg för jag ville flytta men har han kvar o besöka honom istället för besöka barnen. 
  • Anonym (Välja)
    Anonym (Ring kvinnojouren!!) skrev 2024-09-25 11:17:30 följande:

    Hej, kan du inte bara slå en signal till kvinnojouren.....  våld är inte bara fysiskt....som att man slår i bordet eller fäktar med armen som du sa....
    Vet du att det brukar aldrig börja med fysisk våld.... det börjar oftast med kontroll och psykisk misshandel.... Vet du vad psykisk misshandel innebär.... 
    Det som du beskriver när han dikterar villkoren och bestämmer när ni ska ha kontakt och inte.... Han pendlar mellan att vara kall och varm.... avvisande och varm och vänlig....  Du skriver ju att ibland får du inte höra av dig på två veckor då ska han vara ifred.... .
    Alla fall är unika absolut men kvinnojouren kan hjälpa dig att se mönstren....
    Säg inte till dig själv att det kommer bli bättre eller att du inte förtjänar någon bättre..... Skäms inte för det du blir utsatt för, det är inte du som gör fel utan din partner....
    Men våga TA HJÄLP... du har säker blivit hjärntvättad av honom oxå eller? så att det som sker har blivit normaliserat....? Det är vanligt att det som sker blir vardag och du slutar reagera så starkt.... men va hade du sagt till en vän som hade en sån partner....?
    Jättebra att du skrivit här! Så klart du ska välja dina barn först! En normal man hade förstått det....man tar hänsyn till om en partner har barn. 


    Tog ditt råd o ringde till kvinnojouren. 
Svar på tråden Partner eller barnen