Jag har varit trogen min älskarinna i 25 år
Jag tycker faktiskt att jag stannat länge nog. Min fru måste själv ta tag i sitt liv och sluta lita till mig. Hon kanske skulle börja arbeta heltid så hon kan försörja sig.
Det borde du sagt till henne för minst 20 år sen. Inte när hon är en gammal pensionär kanske?
Förstår inte att du inte separerade tidigare så hon hade kunnat (jobba i fler år) stå på egna ben och jobbat ihop en bättre ekonomi till ålderdomen?
Det låter nu inte alls som att förhållandet ens varit vänskapligt. För man brukar åtminstone måna och vilja den personens bästa?
Det ter sig mer som att du känner förakt och som att hon är anledningen till att du inte fått ett liv med älskarinnan? För även om ni inte haft sex påstod du att ni haft ett vänskapligt förhållande. Det är inte så det låter och verkar. Nu låter det mer som att hon får skylla sig själv för att hon stannat hos dig.
Hon kan ha levt med förhoppning om att du ska älska henne trots allt. Väldigt få stannar om det inte finns några känslor och då särskilt om partnern har en annan på sidan om.
Det elaka är inte att du skiljer dig för att träffa en annan. Det elaka består i att du väntat så länge att det blir svårt för din fru ekonomiskt. Skiljt dig borde du gjort när du inte kände några känslor för henne längre. En skilsmässa kräver som sagt inte godkännande av båda parter. Särskilt som du verkade missnöjd med att vara utan sex.
Det handlar om en person du levt med och som är mamma till dina barn, borde det inte finnas någon medkänsla med en fru man levt med så länge? Då menar jag inte för att stanna kvar, utan på sättet du talar om henne samt att du borde hjälpa henne på något vis ekonomiskt( mamman till dina barn).
Det är vad de flesta reagerar på, inte att du är förälskad i någon annan.
Det borde du sagt till henne för minst 20 år sen. Inte när hon är en gammal pensionär kanske?
Förstår inte att du inte separerade tidigare så hon hade kunnat (jobba i fler år) stå på egna ben och jobbat ihop en bättre ekonomi till ålderdomen?
Det låter nu inte alls som att förhållandet ens varit vänskapligt. För man brukar åtminstone måna och vilja den personens bästa?
Det ter sig mer som att du känner förakt och som att hon är anledningen till att du inte fått ett liv med älskarinnan? För även om ni inte haft sex påstod du att ni haft ett vänskapligt förhållande. Det är inte så det låter och verkar. Nu låter det mer som att hon får skylla sig själv för att hon stannat hos dig.
Hon kan ha levt med förhoppning om att du ska älska henne trots allt. Väldigt få stannar om det inte finns några känslor och då särskilt om partnern har en annan på sidan om.
Det elaka är inte att du skiljer dig för att träffa en annan. Det elaka består i att du väntat så länge att det blir svårt för din fru ekonomiskt. Skiljt dig borde du gjort när du inte kände några känslor för henne längre. En skilsmässa kräver som sagt inte godkännande av båda parter. Särskilt som du verkade missnöjd med att vara utan sex.
Det handlar om en person du levt med och som är mamma till dina barn, borde det inte finnas någon medkänsla med en fru man levt med så länge? Då menar jag inte för att stanna kvar, utan på sättet du talar om henne samt att du borde hjälpa henne på något vis ekonomiskt( mamman till dina barn).
Det är vad de flesta reagerar på, inte att du är förälskad i någon annan.
Ok, läste inte allt. Men fortfarande finns en melankolisk känsla över det här, ni har slösat bort en stor del av livet på något tomt
Låt det bli ett exempel för andra som läser, fastna inte i tryggheten om den är död
Du undviker ju frågor som ;
Vet din fru om älskaren?
Har ni gått i parterspi? Har ni pratat om problemet?
Varflr är du rädd för att din älskare ska lämna dig om du lämnsr din fru? Det borde väl vara tvärtom. Hon borde väl bli överlycklig.
Så många frågor.
För dig är det kanske inget slöseri. Du har ju fått både kakan och ätit den. Men för din stackars fru? Hon kunde ju ha haft en man som älskat henne. Du har lurat henne på 25 år av hennes liv. Kan man säga. Om det inte är så att hon vet om detta och accepterat det för då är det en helt annan sak. Inser du inte själv hur mycket otrohet kan skada? såra?
Om din fru haft en annan i 25 år? Också? Hade du blivit glad?
Otrohet är nog det många svenskar skulle vilja belägga med dödsstraff. Få saker verkar uppröra så mycket som det. Starkt av dig att skriva din historia och fortsätta möta kritikerstormen. Den som är otrogen blir alltid syndabock oavsett omständigheterna i den fasta relationen. Lycka till!
Nej dina barn kanske inte klandrar dig, för de vet ju inget? Varför skulle de vi arga för att ni skiljs ? Haha . Orkar inte
Jag tror jag vet varför jag drar igång nåt oerhört om sånt här. Min morsa var otrogen mot pappa. Och jag har hela tiden fått lyssna på detta sen jag var liten. så det drar väl igång något omedvetet hos mig. På det egna erfwrenhwteet. Men skitsamma.
Vet din fru så okej, då lugnar jag ner mig.
MEN varför kan du inte fortsätta då, bara för du slutar jobba? Det stämmer ju inte. Har du en bra förklaring på det där?
Vad har älskarinnan pysslat med de senaste 25 åren. Har hon haft familj och barn. Eller karriärist? Ni må ju ha pratat om ett ev liv tillsammans eller som särbos. Någon form av intention. Risken är att du blir utan kvinna i ditt liv. Kanske lika bra det.
Nu tror jag att jag tackar för mig. Vill ni fortsätta att diskutera så gärna för mig men försök att inte vara kategoriska. Vi är komplicerade individer och generaliseringar brukar sällan ge svaren
Om du läser hela tråden så får du svar på frågan