Betala "underhåll" för arbetande barn (+18 år)

Anonym (Barn) skrev 2024-09-20 20:37:39 följande:

Även om boendeföräldern har knapert ekonomik (sjukskriven) och vill ge barnet en god start, den andra föräldern har mycket bättre ekonomi (högchef) och kan lätt avstå några tusenlappar i månaden.

Med tanke på att 18+ och slutat skolan så är ingen förälder försörjningsskyldig längre, så kan man givetvis inte begära något underhåll. Mer än om den andra vill betala. Men efter 18 så går underhållet till barnet ändå, om man fortfarande går i skolan vill säga.

Varför betalar inte ditt barn hemma? Mitt vuxna barn får bara 1/3 av vad ditt barn tjänar och får betala ca 2000 kr hemma.

Ett vuxet barn som tjänar 15000 i mån borde dessutom flytta hemifrån väl? Varför vill man ens bo hos sin förälder i den åldern om man har medel att klara sig själv?

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 10:02

#28

Anonym (Barn) skrev 2024-09-21 09:06:38 följande:

Jag är faktiskt den andra föräldern, men ville höra svaren på de argument jag får till mig, då jag känner mig värdelös.

Situationen är att jag har fler barn och bor med den föräldern, de är i tidiga tonåren och när de blir stora kan jag mycket väl tänka mig att de bor hemma ett tag. Pluggar de tänker jag definitivt gratis. Skulle de jobba vet jag inte om jag hade tagit betalt heller, lite beroende på vilken personalitet, de hade nog fått ta ett större ansvar för mat, etc.

Och blir ju detta jag får till mig att nu när jag inte betalt "underhåll" sedan juli så är jag en snål förälder som gör skillnad på mina barn. Dvs de som inte bor hos mig få inte samma ekonomiska möjlighet.

Boendeföräldern matas så klart barnet med detta, och vår distans ökar än mer. Även om barnet kanske egentligen inte bryr sig så mycket i frågan. Som ni säger betalar hon 2500 till boendeföräldern så är det ju fortfarande mycket kvar.

Ville som sagt höra hur andra tänkte, då jag började bli knäpp. Jag har som sagt en god ekonomi och skulle barnet verkligen behöva något går det att lösa, men tänker ändå att hon behöver lära sig själv.

Samtidigt är det svårt, jag bode själv hemma ett år utan att betala medan jag jobbade och sparade ihop lite pengar inför studierna som jag hade nytta av. Men hade jag betalt någon 1000-lapp då, hade det nog inte gjort så stor skillnad.

Känns dock lite konstigt att betala en annan förälder, samtidigt som vi har lite olika personligheter. Barnet och mamman är lite mer att ha det så man klarar sig för dagen, primärt boendeföräldern, medan jag tänker alldeles för långsiktigt. Barnet kastas väll lite mellan våra personligheter, men matas ju så klart mer av det som sägs hos boendeföräldern.

Svårt tycker jag, men ni i tråden verkar i alla fall tycka som jag känner är rätt långsiktigt. Känns ju lite bättre att inte vara ensam i den tanken.

Det blir ju skillnad på hur man tar hand om sina barn om de är myndiga vs omyndiga.

Du kan ju hälsa ditt stora barn som tjänar 15000 kr att hen är välkommen att bo gratis hos dig då, som du planerar för dina andra barn att de skafå göra tills de flyttar hemifrån.

På det viset gör du ingen skillnad på dina barn alls. Du erbjuder dem helt enkelt att bo med dig gratis tills de vill flytta hemifrån. Då får ditt äldsta barn ta det erbjudandet eller bo kvar hos den andre föräldern. Bor hen hos den andre föräldern då är det ett val hen själv gör.

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 10:49

#31

Anonym (Barn) skrev 2024-09-21 10:29:36 följande:

I praktiken inte en realistisk lösning då barnet skulle få dela rum med yngre barn. Hon har eget rum där hon bor idag.

Då skulle vi behöva flytta, och barnet bör ju troligen flytta närmsta året/åren ändå och då känns det helt fel att göra en så stor förändring för en sådan sak.

Handlat egentligen inte så mycket om vad barnet vill, är ju en diskussion mellan föräldrar.

Personligen tycker jag det är dags att frigöra sig, självklart ok att bo hemma ett tag för att spara ihop en extra slant, men vuxenlivet har inte börjat ännu på riktigt.

Okej.
Fast då gör du ju skillnad på dina barn, och har egentligen gjort hela tiden med tanke på att ditt äldsta inte har ett hem hos dig.

Jag tycker inte att du ska betala underhåll som sagt, och om du nu velat det skulle det ju gått till barnet och inte till mamman.

Men du GÖR skillnad på barnen och det är ju något du får stå för. Du kommer ge dina yngsta något som din äldsta inte får. Du skriver att mamman pratar ner dig och att du och äldsta förlorar mer kontakt pga detta. Men det handlar vl inte om underhåll i sig. Utan om att du har plats för dina yngsta men inte för din äldsta.

Så om jag var äldsta hade jag också varit ledsen över det. Det hade inte handlat om att du inte vill betala något (för det behöver du ju inte) eller vad mamman säger, utan att du faktiskt gör skillnad. Du behandlar inte ditt äldsta så som du behandlar dina yngsta och du ger dem inte samma möjligheter. Om du låter dina yngsta bo gratis hemma som vuxna/när de pluggar, men äldsta får inte ens bo med dig ens om hen velat.

Så om er relation blir sämre får du ju inse att det inte handlar om pengarna utan om att du inte sett till att ha plats för ditt barn.

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 11:56

#35

nihka skrev 2024-09-21 11:39:14 följande:

Ingen skillnad alls. Om barnet vill bo hos sin mamma isf sin pappa är det ett val. Om barnet vill bo hos sin pappa isf sin mamma är det också ett val och då får alla barnen dela på de rum som finns. Vad TS säger är att han inte är beredd att flytta till större för att göra extra plats för ett myndigt barn med fast inkomst som troligtvis (förhoppningsvis) snart kommer stå på egna ben.

Men ponera att TS skaffar större ,då får väl även mamman flytta fast till mindre? Och då skulle hon förstås betala underhåll till TS? Det är ju barnet man betalar för inte exets levnadskostnader.

Jag tycker inte att någon förälder ska betala underhåll.

Pappan måste givetvis inte flytta till större men han verkade ju inte ens gå med på att äldsta barnet flyttar hem till dem. Dvs han svarade att barnet inte får flytta till dem, det går inte i praktiken.

Och då gör han ju skillnad på barnen, äldsta är inte välkommen att bo där och dela rum, om äldsta velat. Det är väl att göra skillnad på barnen, att det ena inte är välkommet att bo där i vuxen ålder, när de andra barnen kommer få göra det?

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 12:08

#38

Anonym (Barn) skrev 2024-09-21 12:02:32 följande:

Det finns inget intresse från de äldre barnet att bo med två tonåringar eller en 2,5 åring. Så handlar inte om att få, handlar om vad någon vill.

Och då är det ju fortfarande barnet som väljer bort, som jag skrev i mitt inlägg?

Om du inte vill göra skillnad på barnen så ERBJUDER du dem samma sak - bo hemma gratis några år i vuxen ålder för att spara ihop pengar.

Om äldsta inte vill ta det erbjudandet så väljer hen det själv, men DU har inte gjort skillnad på dem.

Det är väl kärnan i det här? Mamman vill ha pengar så barnet kan få bo gratis - då kontrar du med att barnet är välkommet att bo gratis hos dig i något år, som du kommer erbjuda dina andra barn.

Så det handlar ju få om vad barnet vill - bo hos mamma i eget rum och betala lite hemma, bo hos pappa och dela rum men bo gratis och spara ihop pengar, eller flytta hemifrån.

Vill barnet inte ta ditt erbjudande är det ju så, men du erbjuder fortfarande samma villkor som dina andra barn kommer få.

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 12:30

#42

nihka skrev 2024-09-21 12:26:49 följande:

Nej, det skrev han inte. Han skrev: "I praktiken inte en realistisk lösning" och att äldsta barnet inte vill. Det stod ju ett rum tomt i 4 år för äldsta barnet som 2,5-åringen har nu så intresset har ju inte heller funnits där på länge.

Oavsett så bör han ju ändå erbjuda barnen samma saker?

Om han planerar att de yngsta ska få bo hemma gratis några år i vuxen ålder för att spara ihop pengar, så bör han ju erbjuda äldsta barnet samma sak. Även om hen kommer tacka nej, så har ts ändå erbjudit det.

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 13:14

#46

Anonym (Barn) skrev 2024-09-21 12:32:57 följande:

Boendeföräldeern anser ju att jag inte erbjuder ett realistiskt alternativboende hos mig och att jag borde skaffa ett större hus för att kunna erbjuda detta. Då jag inte gör det sparar jag pengar som jag då kan betala boendeföräldern.

Jag förstår att detta är på hit för att få pengar, men var tvungen att få lite input som jag fått i tråden att jag inte är ute och cyklar.

Hade jag skaffat ett rum till tror jag inte barnet hade flyttat hit. Hade jag skaffat ett hus med källarvåning och egen ingång med pentry. Ja, kanske, men då stöttar jag heldre med pengar till eget boende.

Tack för all input från alla. Den här vinkeln rörande historik, etc är en egen tråd.

Vad boendeföräldern anser kan du strunta i.

OM och bara OM du ville ge pengar så skulle det ju gå till ditt barn och inte boendeföräldern ändå.

Men barnet är vuxet och arbetar och ingen av er föräldrar är försörjningsskyldig längre. Du måste inte ens ha kontakt med boendeföräldern längre, den kunde upphört samma dag barnet fyllde 18.

Så mitt tips nu är att du säger till den andre föräldern att du inte längre kommer ha kontakt med denna utan att din framtida kontakt kommer vara endast med ert gemensamma barn.

Om du vill ger du erbjudandet om gratis boende för att spara pengar, eftersom du hört att mamman klagar på att du inte hjälper till. Då kan du säga till ditt barn att hen är välkommen till er, du hjälper gärna till på det sättet, men att det är det erbjudandet som finns.

Mer kan du inte göra. Om ditt vuxna barn tjänar 15000 och betalar några tusenlappar till boendeföräldern har ditt barn mer pengar över än många andra vuxna har.

Anonym (Disy)

Sat 21 Sep 13:15

#47

nihka skrev 2024-09-21 13:13:37 följande:

Förstår det som att det har funnits en stående inbjudan som inte är intressant. Barnet vill inte bo hos sin pappa och mamman använder argumentet att det skulle handla om att det inte finns något eget rum hos pappan som ett argument för att pappan ska fortsätta subventionera mammans boende.

Mammans argument spelar 0 roll eftersom ingen av dem längre är försörjningsskyldiga sitt vuxna barn längre.

Betala "underhåll" för arbetande barn (+18 år)

INNEHÅLL