Min mamma blir arg för att jag vabbar för länge

Anonym (irriterad) skrev 2024-09-19 15:41:36 följande:

Båda mina döttrar har varit sjuka. Den äldsta på 3 år hade hög feber en dag (i måndags) och var helt utslagen hela dagen. Dagarna därpå tycker jag att hon sett lite blek ut, vit tunga, säger att hon har en blåsa i munnen, äter inge vidare. Ja säkert inte någon större fara och skulle kunna gå på förskolan MEN min sambo vabbar för den yngsta som också varit sjuk men nu är helt klart bättre så vi beslöt att båda får vara hemma veckan ut och dom har varit ute på gården och lekt lite, varit i skogen, pysslat hemma, fått sitta lite med paddan ja en salig blandning.

Det stora problemet är att min mamma, barnens mormor, håller förhör med mig varje dag: du tänker väl låta henne gå till förskolan imorgon? Hon behöver stimulansen, sluta dalta! Hon älskar pedagogerna och sina kompisar!

När hon fick veta att hon fick vara hemma med lillasyster och pappa idag så gick hon i taket och sa att det mår hon inte bra av hon behöver vara på förskolan. Sen har hon behandlat mig med tystnad hela dagen. Jag tycker det är ganska knäppt?

Också kommit fram att hon kör tvärtom med min syster där säger hon att hon jobbar för mycket och barnen går för långa dagar istället.

Det låter som att du låter din mamma ta lite för stor plats i ditt liv. Du behöver inte redovisa eller förklara för henne allt du gör eller inte gör i ditt liv. Du är vuxen, du är mamman, hon bestämmer inte över varken dig eller din syster eller era barn.

Många föräldrar till vuxna barn har svårt att hantera att de inte längre är i bestämmande-rollen. Men då får man sätta ner foten och markera sina gränser. Antingen fräser du ifrån till henne, att du avgör vad dina barn behöver eller inte, och att det inte angår henne. Eller så låter du bli att berätta alla detaljer om ert liv för henne, så har hon inget att gå igång på.

Du kanske inte ens ska prata med henne varje dag? Man måste inte prata med sin mamma dagligen om samtalen bara känns krävande och som förhör.

Anonym (?) skrev 2024-09-19 18:03:59 följande:

Problematisk skolfrånvaro börjar ofta, ofta, ofta redan i förskolan när barnen är mycket små. Man stannar hemma lite längre, stannar hemma för att ett syskon är hemma, stannar hemma för att det är lite mysigt, för att man inte orkar gå iväg, för att det inte är så viktigt och funkar bra hemma? Detta fortsätter sedan i skolan, invanda mönster.
I förskolan får barn ta del av socialt samspel, träna turordning, utvecka sitt språk, träna på olika strategier, träna självständighet mm. Viktiga komponenter för goda samhällsmedborgare på sikt.
Bra att din mamma är det engagerad, kanske hon arbetar inom skola/förskola eller har insikt på annat sätt?

Eh, va? Vad har du för belägg för det påståendet? Förskolan är ju dessutom uppbyggd så att barn till föräldrar som är hemma inte ska vara mer än ett lågt antal timmar på förskolan. Vadå invanda mönster, man minns ju knappt vad man gjorde eller hur ofta man var hemma från förskolan när man var tre år!

Jag håller helt med dig om att förskolan är viktig. Men att vara hemma när man är sjuk är också viktigt. Och små barn är relativt ofta sjuka. Man kan tillgodogöra sig fördelarna med förskolan även om man är hemma lite då och då under sina småbarnsår. Finns ju barn som inte alls går i förskola, har de total skolfrånvaro sedan menar du?

Min mamma blir arg för att jag vabbar för länge

INNEHÅLL