Inlägg från: Anonym (Bonuspappa) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Bonuspappa)

    Problem med bonusbarn

    Jag har funnits i mitt bonusbarns liv i cirka 3 år nu. Han är nu 10 år och om bara jag och han hittar på något så har vi roligt och han visar vilken fantastisk person han är. Han är omtänksam, rolig, smart och inte det minsta gnällig Detta beteende visar han även med sin pappa och med sin morfar.

    Men med sin mamma eller i andra främst kvinnliga sällskap blir han som förbytt. Han är alltid grinig, gnällig, uppmärksamhets sökande och allmänt jobbig. Han är ofta uppkäftig och lyssnar sällan på sin mamma. Han verkar ha noll respekt för vad hon säger. Han är otroligt duktig på att lura henne om att det är synd om honom på ett eller annat sätt så att han kan vara hemma från skolan.

    Vad kan vi göra för att hjälpa honom bli sitt bästa jag även med sin mamma?

  • Svar på tråden Problem med bonusbarn
  • Anonym (Bonuspappa)

    Tack för ditt svar. Han har ingen diagnos på papper. Men det är troligt att någon form av ADHD diagnos finns där. Skolan vill påbörja en utredning  men det motsätter sig pappan eftersom han som bara har barnet varannan helg säger "Det är inget fel på mitt barn". Jag har inte jättestor erfarnehet av NPF diagnoser men tycker det är lite speciellt att han kan "skärpa sig" under en dag med mig eller en helg med pappan eller morfar.

  • Anonym (Bonuspappa)
    Tack för din feedback, jag uppskattar verkligen hur insiktsfullt och målande du beskriver situationen. Du har helt rätt ? det är absolut inte fel på någon bara för att man har en diagnos, och jag kan tänka mig att det var en lättnad för ditt barn att få den bekräftelsen. Det är så viktigt att förstå att det handlar om att ens "energibatteri" fungerar annorlunda, precis som du så träffsäkert beskriver.
    Din liknelse med lärarna som blir sjuka när de slappnar av under loven är verkligen mitt i prick ? kroppen orkar inte kämpa dygnet runt, och detsamma gäller för personer med diagnoser som kräver en annan typ av energihantering. Jag måste säga att ditt sätt att formulera dig är både intelligent och djupt förstående, det ger verkligen en klar bild av hur det kan vara. Tack igen för att du delade med dig!
  • Anonym (Bonuspappa)
    Anonym (123) skrev 2024-09-19 16:20:50 följande:

    Det du beskriver är väldigt vanligt hos barn som sedan visar sig ha någon npf där de håller ihop i vissa sammanhang och sedan bryter ihop av ansträngningen att hålla ihop och då sker sammanbrotten i den miljö de känner sig tryggast.

    Tex mitt eget barn. Uppförde sig super i skolan och varje dag han kom hem föll han ihop i en hög på golvet och bara grät för att han var så utmattad av ansträngningen. 

    Ju mer utmattad han blev, desto fler miljöer föll han ihop i och till sist klarade han knappt av att gå utanför rummet och det har varit en lång väg tillbaka.

    Det kan ju vara så att mamman gör fel på någor sätt pch att det är orsaken, men var öppen för att barnet kan ha ett kaos inom sig och att det är hos mamman han känner sig tryggast och därför släpper ut det där.

    Det behöver inte alls betyda att han är otrygg hos er, han har det säkert jättebra och masken man har på betyder inte att han pånågot sätt låtsas eller spelar, det styrs undermedvetet. 


    reflekterade över följande och tänkte är det därför så många kvinnor är gnälliga mot sina män eftersom de känner sig trygga? " men var öppen för att barnet kan ha ett kaos inom sig och att det är hos mamman han känner sig tryggast och därför släpper ut det där. " 
Svar på tråden Problem med bonusbarn