Problem med bonusbarn

Det du beskriver är väldigt vanligt hos barn som sedan visar sig ha någon npf där de håller ihop i vissa sammanhang och sedan bryter ihop av ansträngningen att hålla ihop och då sker sammanbrotten i den miljö de känner sig tryggast.

Tex mitt eget barn. Uppförde sig super i skolan och varje dag han kom hem föll han ihop i en hög på golvet och bara grät för att han var så utmattad av ansträngningen. 

Ju mer utmattad han blev, desto fler miljöer föll han ihop i och till sist klarade han knappt av att gå utanför rummet och det har varit en lång väg tillbaka.

Det kan ju vara så att mamman gör fel på någor sätt pch att det är orsaken, men var öppen för att barnet kan ha ett kaos inom sig och att det är hos mamman han känner sig tryggast och därför släpper ut det där.

Det behöver inte alls betyda att han är otrygg hos er, han har det säkert jättebra och masken man har på betyder inte att han pånågot sätt låtsas eller spelar, det styrs undermedvetet. 

Det är ju inte fel på en för att man har en diagnos. Mitt barn blev lättad av att få diagnosen, det blev en bekräftelse att det INTE var fel på honom utan att det faktiskt för honom är normalt att bli utmattad av sådant som andra inte ens märker. Fick diagnosen när han började fyran.

Sedan det där med att det funkar med vissa handlar inte om att han skärper sig, utan att hans energibatteri funkar på ett annat sätt.

Lite sådär som att lärare ofta blir sjuka när loven kommer. När kroppen slappnar av så faller allt ihop men det är ju omöjligt att gå och kämpa dygnet runt.