Normalt med mycket trots??

Måste bara fråga om det är normalt för en treåring att trotsa nästan konstant stundtals?

Oavsett vad jag säger är det motsatsen som gäller. Skrik för att testa. Vägran att göra vad jag ber om (äta mat, ta på strumpor, gå in, gå ut, ja, vad som...), utan ofta bara ett "nähä! Och så gör hen tvärtom.)

Vi har tydliga rutiner hemma, samma saker händer, vi berättar i förväg att vi ska byta aktivitet om ett tag, vi äter bra mat, ingen skärmtid, är ute och leker varje dag, läser. Vi är heller inte helt oflexibla, barnet får väl av kläder, val av mat, bestämma om det ska leka med x eller y. Vi försöker skapa val inom ramarna vi satt.

Vi kämpar, men det känns ibland lite som att baxa en motvillig gnällig sten uppför en kulle. Allt kan bli trots och det är konstant testande.

ÄR treåringar såhär eller har vi en ovanligt envis busunge?