Inlägg från: Padirac |Visa alla inlägg
  • Padirac

    Vad kostar alternativen till kärnkraft?

    Regeringen säger att kärnkraften är dyr och tar lång tid att bygga.

    Har regeringen blivit kärnkraftsmotståndare nu?

    Kanske skulle en nyktrare beskrivning av problemen gynna tråden. 


    Tom Araya skrev 2024-09-12 15:40:47 följande:
    Vad kostar alternativen till kärnkraft?

    Kärnkraftsmotståndarna vill gärna hävda att ny kärnkraft blir för dyr och tar för lång tid att bygga.

    Men vilka är alternativen och hur ser kostnads- och tidskalkylen ut där, att jämföra med?

    Förutsättningarna är att vi under kommande 10-20 åren kommer att fördubbla vår el-förbrukning då vi för miljöns skull ökar elektrofieringen av industrin samt den ökning av el-förbrukning som kommer av ökad befolkning.
    Samtidigt kommer en del av de el-producerande kraftverk vi har idag att ha nått sin livstids ände under dessa 10-20 år och måste ersättas.

    Länka gärna till artiklar, rapporter, undersökningar, radio- och tv-intervjuer mm som tar upp detta, helst i reela siffror.

    Vill du kanske försöka göra en egen uträkning baserat på siffror som finns på nätet. Länka i så fall gärna till dina källor.

    Sladda inte ut i en debatt om energipolitiken i allmänhet (det finns det andra trådar för), utan håll dig till ämnet att finna svar på trådstartens fråga.


    Tom Araya skrev 2024-09-12 15:40:47 följande:
    Vad kostar alternativen till kärnkraft?

    Kärnkraftsmotståndarna vill gärna hävda att ny kärnkraft blir för dyr och tar för lång tid att bygga.

    Men vilka är alternativen och hur ser kostnads- och tidskalkylen ut där, att jämföra med?

    Förutsättningarna är att vi under kommande 10-20 åren kommer att fördubbla vår el-förbrukning då vi för miljöns skull ökar elektrofieringen av industrin samt den ökning av el-förbrukning som kommer av ökad befolkning.
    Samtidigt kommer en del av de el-producerande kraftverk vi har idag att ha nått sin livstids ände under dessa 10-20 år och måste ersättas.

    Länka gärna till artiklar, rapporter, undersökningar, radio- och tv-intervjuer mm som tar upp detta, helst i reela siffror.

    Vill du kanske försöka göra en egen uträkning baserat på siffror som finns på nätet. Länka i så fall gärna till dina källor.

    Sladda inte ut i en debatt om energipolitiken i allmänhet (det finns det andra trådar för), utan håll dig till ämnet att finna svar på trådstartens fråga.




  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-18 09:25:07 följande:
    Det har sagts från flera håll, men vilka är alternativen och vad kostar de?
    Men du sa att det var känrkraftsmotståndare som sa just detta. Menar du att regeringen är kärnkraftsmotståndare då?

    Kanske är alla alternativ lika dyra eller så är alternativen dyrare eller billigare  på kort eller lång sikt . 

    Har det med motstånd mot kärnkraft att göra eller är kostnaderna en objektiv faktiskt sak?
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-18 15:03:37 följande:
    Vi måste här tänka på att vi har en blå regering, vars natur är att vara skeptiska till offentliga kostnader och alltid vill hålla dem nere. 

    Argumentet har dock främst framhållits av kärnkraftsmotståndare.
    Padirac skrev 2024-09-18 10:49:24 följande:
    Kanske är alla alternativ lika dyra eller så är alternativen dyrare eller billigare  på kort eller lång sikt . 

    Har det med motstånd mot kärnkraft att göra eller är kostnaderna en objektiv faktiskt sak?
    Med siffror kan vi diskutera saken. 
    Skriver du att den brunblå regeringen har eller inte har åsikten att kärnkraften är dyr?

    De blåbruna verkar inte sky några kostnader för kärnkraft trots att de anser att den är så dyr att den behöver statsbidrag för såvä produktion som etablering/byggande. 

    Av vad jag sett och läst är kärnkraftsmotståndare i huvudsak motståndare till kärnkraften för att de anser att kärnkraft är en ändlig och mycket riskfylld verksamhet iom kärnavfallsrester som måste hanteras i hundratusentals år.

    Jag tror att du tillskriver meningsmotståndare i allmänhet åsikter som du tänker att du kan argumentera mot. Halmgubbe
       
     
     
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-19 00:48:59 följande:
    Ett exempel från den Wikipedia-artikeln.
    Kostnaden för installerad effekt när man jämför Darlington Nuclear generating station i Kanada med 4077 CD per Kw (knappt 31 000 kr i dagens penningvärde) och för Alpha Ventus offshore windpark i Tyskland med 4167 euro per Kw (drygt 47 000 kr i dagens penningvärde).
    Redan där är det en kostnadsskillnad till kärnkraftens fördel.
    Men produktionskapaciteten i förhållande till installerad effekt är nästan dubbelt så hög hos kärnkraften jämfört med vindkraften, så egentligen är skillnaden i kostnad mycket större när man ställer den mot vad kraftverken i genomsnitt producerar.

    Jag ska läsa vidare och återkomma med fler kommentarer angående detta.
    Skälet till att Darlington har det priset är att den är byggd på 1980-talet och tagen i drift på 1990-talet.

    Construction began
    Unit 1: April 1, 1982
    Unit 2: September 1, 1981
    Unit 3: September 1, 1984
    Unit 4: July 1, 1985
    Commission date
    Unit 1: November 14, 1992
    Unit 2: October 9, 1990
    Unit 3: February 14, 1993
    Unit 4: June 14, 1993
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-19 17:34:11 följande:
    ...och vilka förutsättningar skiljer 1982-93 från 2024-45?
    Tja,  100 000 000 kronor augusti 1985 motsvarar 180 907 877 kronor augusti 2004 och 269 025 367 kronor i augusti 2024  - 2045 handlar det kanske om 390 000 000 kronor.

    Tror du det kan påverka priset på elen som ska produceras?

    Det är väl känt att äldre anläggningar har lägre kapitalkostnader än nya anläggnjngar.   Vattenfalls, EONs och Fortums kostnad för elproduktion i deras anläggningar byggda på 1980-talet är långt mycket lägre än att producera el i en ny anläggning.

    De äldre anläggningarna byggdes under en tid då det byggdes ett större antal anläggningar och det fanns då etablerade försörjningsled med lägre kostnader - eb av de saker som nämns som fördyrande för nya reaktorer är antalet reaktorer, hur länge sedan det fanns etablerade försörjningsled  och kostanderna för att etablera dessa igen.

    Så förutsättningarna skiljer ordentligt.

  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-20 01:39:23 följande:
    Det kallas inflation och räknas inte som en relativ kostnadsökning.
    Padirac skrev 2024-09-19 18:01:11 följande:
    Det är väl känt att äldre anläggningar har lägre kapitalkostnader än nya anläggnjngar.   Vattenfalls, EONs och Fortums kostnad för elproduktion i deras anläggningar byggda på 1980-talet är långt mycket lägre än att producera el i en ny anläggning.
    Ja, så är det. Men detta talar mer för kärnkraft än vindkraft, eftersom livslängden på kärnkraftverken är så oerhört mycket större. Kärnkraftverken hinner således bli gamla och avbetalda innan de är uttjänta.Om vi behöver bygga 10 nya reaktorer under kommande 10 år så är det jämförbart med 1970- och 80-talets kärnkraftsutbyggnad, där 12 reaktorer byggdes på ca 12 år.

    JA, inflationen gör att det som byggs idag och 10 år framåt är dyrare än det som byggdes för 40 år sedan.

    Det påverkar produktionskostanden per kwh  - de kostnader för anläggningarna som periodiserades för en tänkt användning fram till 2010 eller hur det nu räknades gjorde att den svenska kärnkraften har haft en lägre kostnad än kärnkraft från nyare eller nybyggda reaktorer.

    www.svd.se/a/zEyE21/ny-karnkraft-allt-dyrare-kravs-hogt-elpris-for-att-bli-lonsam

    "En central fråga är därför: Vad kostar ny kärnkraft att producera per kilowattimme? Eller med andra ord, vid vilket elpris blir den lönsam?
     
    Man kan börja med att titta vad det kostar att producera el i dagens sex svenska reaktorer, som till stora delar redan är avskrivna eftersom de är mer än 40 år gamla.
     
    I fjol låg produktionskostnaden på mellan 24 och 35 öre per kWh, där Oskarshamn hade lägst kostnader och Ringhals högst (se faktaruta). Året dessförinnan låg produktionskostnaden på mellan 22 och 29 öre. Även då hade Oskarshamn lägst kostnader och Ringhals högst."

    Jämför OL3 och  äldre reaktorer - jag hittar uppgifter om att att R3 och R4 kostade 900 miljoner tillsammans och OL3 kostade mer än 100 miljarder.

    900 miljioner 1983 motsvarade 2,7 miljarder i april 2023 då OL3 var klar att  tas i drift ..  jämför de 2,7 miiljarderna med  11 miljarder euro - 100 till 120 miljarder kronor)

    R3 och R4 hade -innan efektökningar - tillsammans en liknande effekt som den OL3 ger 
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-20 20:45:14 följande:
    Det resonemanget visar bara att du inte förstår dig på ekonomi.
    Om "mojäng 1A" kostade 1000 kr för 25 år sedan och 2000 kr idag, samtidigt som 1000 kr för 25 år sedan var värt lika mycket som 2000 kr idag, då har mojängen inte blivit dyrare sett efter penningvärdet, vilket är det relevanta.
    ojojoj

    det är nog så att du missat att läsa att de då 900 miljonerna som nu är värda  2,7 miljarder jämfördes med 100 till 120 miljarder 

    2,7 miljarder jämfört med 100-120 miljarder ... med dagens pengavärde är det skillnaden mellan kostnaderna som gör att förutsättningarna skiljer 1983 från 2023  ... och kanske gör elproduktionen dyrare nu jämfört med då vem vet.. 

    men om du menar att 900 miljoner 1983 som är lika mycket som 2,7 miljarder idag är lika mycker som 100-120 miljarder också idag så är det en slutledning värdig 'man och nöjd och hens kakföljare' som menade att alla delar (100%) var 125 till 175%
     
    Men här är det ännu lite värre i sifferexcersisen då 108 miljarder utgör 4000 procent av  2,7 miljarder , viket  inte allls stämmer med de inflationsjusterade tusenlapparna du lagt på border

    Tom    Vad hände? 
    Tom Araya skrev 2024-09-19 17:34:11 följande:
    ...och vilka förutsättningar skiljer 1982-93 från 2024-45?
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-20 21:00:10 följande:
    Uppenbarligen har det funkat i andra länder...

    Sydkorea bygger kärnkraft på betydligt kortare tid, både inhemskt och i Saudiarabien.

    Men ska man använda byggtiden som ett argument mot kärnkraft så måste den jämföras med något.., vad och hur lång är byggtiden för samma årliga produktionseffekt?

    Sydkorea bygger kärnkraft | KLIMATSANS

    Sydkorea vill bygga Sveriges nya reaktorer: ?Redo? (omni.se)

    Så storsatsar världen på kärnkraft ? Sverige halkar efter | Tidningen Näringslivet (tn.se)

    Sydkoreanskt bolag utlovar bäst pris för ny kärnkraft i Sverige | SvD
    Att byggtiden är annorlunda i de länder du räkat upp är väl kända och det är lika väl känt att det ännu inte går att komma till samma byggtider i västvärden. Det är också väl känt varför...

    allt är inte för att de är bra och har erfarenhet av att bygga reaktorer ...

    Visst kan man bygga snabbt - lite pratdelar, förfalskade testprotokol och så skuter vi i regleringar för säkerhet... det är ju ändå inte så farligt, f'n förr badade ju folk i strålning för att det var hälsosamt :-/

    www.spectator.co.uk/article/could-the-koreans-save-angleseys-nuclear-power-project/
    "Not only do the Koreans get better each time by learning from experience, the pipeline of projects allows for a large domestic skills base to build up. The uber-expensive Hinkley Point C, by contrast, was the first nuclear power station Britain has built in 29 years. In many ways, it was also a first of its kind as well, because the Office for Nuclear Regulation insisted on 7,000 changes from the original design.
     
    South Korea?s Kepco don?t just build cheaply in their home market. Around a quarter of the United Arab Emirates? power comes from the South Korean built Barrakh nuclear power station. The Emirati nuclear power station had all the hallmarks of a white elephant mega-project: the country had no domestic nuclear skills base and a penchant for indulging in big-money vanity projects. And yet, it came in at a third of the cost of Hinkley Point C.
     
    Still, there?s a key difference between South Korea, the UAE and the UK. It?s our approach to regulation. In South Korea, engineers are allowed to get on with projects with little oversight. There are clearly advantages to this set-up ? Britain?s high costs are driven in part by over-regulation ? but there are drawbacks. It was revealed that many of the components in one South Korean reactor were counterfeit and managers falsified results to cover up that a number of control cables actually failed initial safety testing. The head of one of Kepco's subsidiaries was forced to resign for bribing a presidential aide. Although the scandal cost Kepco close to $9 billion, the punishments from the national regulator were relatively soft and some fired officials were rehired.
     
    Such a cosy relationship between regulator and supplier is inconceivable in Britain. Our regulators focus exclusively on safety and environmental protection even when it creates significant problems for the developer. And if they didn?t, legal challenges inevitably follow. There is surely a middle-ground that can be found. One where British regulators no longer force developers to spend millions of pounds to save a few fish, as happened with Hinkley Point C, but where a strong safety culture is maintained.
     
    To build South Korea?s APR-1400 (or the newer version, the APR+) reactor in the UK, Kepco will need to pass the Office for Nuclear Regulation?s (ONR) Generic Design Assessment. When EDF went through the process, they ended up having to make 7,000 changes to meet the ONR?s standards. The Korean reactor design is attractive precisely because it is tried and tested and doesn?t carry the risk of a brand new design. If the ONR forces it to make thousands of changes though, many of those cost advantages would disappear.
    "
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-20 21:06:43 följande:
    Men det var inte det påståendet och resonemanget jag reagerade på som felaktigt, vilket borde vara uppenbart då jag citerade just meningen 
    Padirac skrev 2024-09-20 18:59:13 följande:
    JA, inflationen gör att det som byggs idag och 10 år framåt är dyrare än det som byggdes för 40 år sedan.
    Så du reagerar på att jag bekräftar ditt eget påstående om att inflationen gör att 1000 kronor då är 2000 kr nu . det som SCB nedan menar är en prisökning - en prisökning som fljer inflationen

    hahaha

    International Monetary Fund beskriver inflation som just prisökning -overall increase in pricens...

    "Inflation is the rate of increase in prices over a given period of time. Inflation is typically a broad measure, such as the overall increase in prices or the increase in the cost of living in a country."

    Kanske kostar en limpa lika mycket idag som på 1980-talet...   men SCB menar att maten blivi många hundra pricent dyrarde under tinde som gått

    www.svt.se/nyheter/ekonomi/sa-mycket-dyrare-har-maten-blivit-sedan-1980

    "Från år 1980 och fram till augusti i år har priserna i samhället ökat 296 procent. Samtidigt har priserna på ?livsmedel och alkoholfria drycker?, enligt SCB ökat lika mycket i pris, också 296 procent. Räknat på lång sikt följer alltså matpriserna inflationen i samhället."

    Men har du någon reaktion på att äldre anläggningars initiala kostnader redan är avskriva vilket nya anläggningars initial kostnader inte är?

    Och har du någon rektion på att si sådär 4 000 !!  procent av inflationsjusterade 2,7 miljarder är de 100-120 

    Tom   vad händer? - varför hoppar du över den viktiga poängen om 4000 procent och hänger upp dig på saker du uppenbarligen inte känner till (att inflation betyder prisökningar)
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2024-09-20 23:10:39 följande:
    I kronor räknat kan man se det som en prisökning, men i regel ser man efter pengarnas aktuella värde. Har pengarnas värde halverats på 20-30 medan priset på en vara i kronor räknat ökat med tre gånger under samma period, så är det en reel prisökning.
    Så är en ökning av priset på 4000 % utöver inflationen en reell prisökning enligt din uppfattning?

    Du undviker igen kärnan i inlägget och förklarar istället banaliteter som vi redan är överens om. 
Svar på tråden Vad kostar alternativen till kärnkraft?