Kvinnor, vad spelar det för roll om mannen inte får upp den eller kommer på en gång?

Hade inte bekymrat mig alls eller påverkat huruvida jag ville fortsätta ses om vi redan dejtade. Jag menar, jag blir själv nervös ibland och speciellt på tiden när det var nya relationer- skillnaden är väl att jag mest framstår som extremt tråkig och passiv i den händelsen medan det såklart av naturen blir mer påfallande problematiskt för er herrar. Däremot är ju kommunikation viktig. Om min partner kom på två röda, hoppade upp ur sängen och typ körde på attityden "super, det här var ju bra -  mer tid för att polera grillen" så skulle det ju kunna bli ett problem för att jag kanske misstolkar allt till att han genuint tyckte detta var fina fisken och jag skulle nog faktiskt då känna mig lite billig och övergiven. Men om han var ärlig med att han var nervös,  gärna innan men iaf efter, så skulle det som sagt inte vara ett problem. Om vi gillar varandra så kommer det intima lösa sig för eller senare, är inte någon brådska. Tillsist blir den där fumligheten i starten på en relation mest roliga minnen även om det kanske inte känns så just nu.

Men samtidigt, vill man ens själv fortsätta med någon som vill dra bara för att första gången inte är perfekt? Vilken prestationsångest det ändå skulle ge och säkerligen sippra över i andra delar av relationen. Ingen är perfekt hela tiden men det är väl inte det partnerskap går ut på heller utan att höra ihop i det bra, det dåliga och den helt normala gråa vardagen. Och att få utveckla livet tillsammans, även det intima. 

På ett sätt dumt att berätta men jag tycker snarare att hennes reaktion är under all kritik och är vad som bör dömas (om vi nu måste döma någon, känns onödigt med tanke på att vi inte känner dessa människor), inte att ts valde att vara ärlig. Stackars ts och jag tycker snarare att det tyder på mod och integritet att vara ärlig även om man vet att utgången inte blir vad man önskar.

Hur känner du över situationen då ts? Vill du fortsätta efter det där? Fick du någon support från henne eller blev det snarare du som fick ursäkta din situation och försöka trösta hennes besvikelse? För min åsikt, som du givetvis får ignorera helt, är att om du känner att hon helt ignorerade dig i detta så är det inte en partner att hänga i julgranen.

Jag tänker väl att det dåliga beteendet ligger i hur hon bemötte ts. Visst att man kan bli besviken men att börja gråta, göra detta till en gigantisk sak där det nästintill blir att ts måste ursäkta sin situation och trösta är inte ett empatiskt beteende. Det hon borde gjort, vilket jag tror att de absolut flesta vuxna människor hade gjort, är att förstå att hur besviken man än känner sig, hur ledsen man än må vara så är det i stunden en mycket mer utsatt och jobbig situation för den andra partern och agerat därefter. Det var därför jag frågade ts mer hur hon faktiskt agerat för jag (vilket såklart inte menas att alla bör känna lika) skulle ha svårt för att fortsätta med en partner om jag öppnade upp mig om något mycket svårt och jobbigt för mig men sedan istället för stöd enbart får trösta och be om ursäkt för saker jag inte rår för.

Det innebär inte att jag tycker hon skulle ha ställt upp på något mer fysiskt. Nej, absolut inte. Hon ville inte och oavsett orsak så är det allas egna rätt att bestämma under vilka premisser vi vill vara intima med andra och ingen ska döma pga det. 

Vilket är helt ok, hade varit tråkigt om alla alltid höll med varandra  :)

Som sagt, tycker inte heller att hennes känslor är konstiga - är väl helt naturligt om man hoppats innerligt på något som sen inte blir eller får andra utfall än vad man såg framför sig. Men jag anser nog att vuxna människor bör i största mån kunna hantera sina känslor så väl att man kan lägga lite band på sig och se den stora bilden där en annan människa faktiskt har öppnat upp sig om något som är svårt och oerhört jobbigt - även när det påverkar en själv negativt. Finns tid och rum för allt. 

Sedan, hur mycket jag än predikar att alltid vara ärlig, så blir jag lite konfunderad över att detta verkar vara så extremt för många. Är inte som att ts har döljt att han är kriminell, missbruksproblem, terroinblandning eller stora skatteskulder - det handlar om sex och erfarenheter. Men jag accepterar att det helt enkelt är något jag inte förstår och får nog vara tacksam över att jag är gift redan och slipper dejtingvärlden 🙈

Sist jag kollade mig i spegeln så var jag en kvinna iaf  men har kanske hänt något under sista timmen eller så😅

Vilket står dig helt fritt att tycka och jag förstår också att det för en person som vill bilda familj kan vara oroväckande om det finns en oerfarenhet gällande relationer. Men jag pratade mer om att ha empati för andra individer, innebär inte att man måste inleda relationer med dem om de inte uppfyller ens preferenser. Givet får man då också bli ledsen och besviken när det inte blev som man tänkt men det betyder inte att man inte kan vara sympatisk och förstående för den andra i samma stund.

Men menar du på riktigt att man är skyldig att berätta om sitt tidigare samliv samt olika erfarenheter när man träffar någon ny? Är det en vanlig uppfattning idag? Isf får jag nog acceptera ett liv i celibat om maken någon gång lämnar mig för jag har inte innan och kommer inte börja heller med att dela intima detaljer som jag delat med andra. Speciellt inte tidigt i en relation, det är för mig privat. Om det bara gäller brist på erfarenheter, vart går gränsen då på hur mycket man måste dela? Jag förstår genuint inte. 

Absolut att man kan dela saker som påverkar, därför jag ändå gav rådet att vara ärlig men det var ju för att ge bättre förutsättningar och förståelse men somliga får det ju till att ts har begått det värsta brottet man kan tänka sig. Allt och alla har inte en ond agenda, på vad ts skrivit så tycker jag det verkar som att han genuint gillar kvinnan. Vill vara intim med henne absolut men fick aldrig uppfattningen att orsaken till att valde att hålla tyst var för att då skulle han inte få till det - snarare oro för att förlora deras relation. 

Förstår att det är svårt då många svar har varit väldigt hårda och känslokalla men försök se alla dem som svarat att det inte spelar någon roll också. Det är ju så att hjärnan har en tendens att minnas och fokusera på det negativa- är väl ett talesätt som går typ " att om 20 personer kommenterar ens person så minns man bara den enda förolämpningen men inte 19 komplimanger " något sådant är innebörden men kommer ej ihåg den korrekta ordföljden. 

Menade verkligen inte att få det till att du måste komma ihåg oss utan för din skull, försök komma ihåg att folk har en tendens att vara hårdare och ibland rent utav elakare online än vad folk brukar vara ute i verkliga världen. Försök sålla bort dem för som sagt är det så lätt att fastna i det negativa och vår hjärna jobbar gärna emot oss. 

Jag hoppas att du mår bättre nu och att allt reder ut sig för dig på ett bra sätt🌼

Vilket jag inte heller har antytt överhuvudtaget utan har i flera av mina tidigare inlägg sagt att det står alla fritt att välja efter vilka preferenser man vill och självklart ha rätt att säga nej av vilken orsak man vill. Här pratade vi om de inlägg som varit hårda och rent utav elaka som riktades mot ts och som fick ts att må dåligt. Att vara snäll betyder inte alltid att man håller med men jag tycker att man kan hålla god ton iaf. Så mitt råd var menat att ts ska sålla bort dem som fått honom att må dåligt. 

Fast det är elakt att  bl.a skriva " att man känner förakt" som en gjorde mot ts. Man får självklart tycka att det är avtändande och att säga det är inte heller fel. Men finns tusen sätt att göra det och jag tror aldrig att det är fel att vara empatisk mot människor oavsett vad man känner och tycker i sakfrågor. Att vara trevlig är inte att gulla och att alltid hålla med.Jag förstår faktiskt inte vad du har för invändning mot att hålla god ton och att ge support till en människa som uppenbarligen tagit mycket illa vid sig av vad som skrivits i tråden.

De är säkert inte elaka människor  (ytterst få är det) men det de har skrivit är elakt. Jag har upprepade gånger skrivit just " elaka inlägg, elaka kommentarer " osv just för att inte gå på dem som individer. Ibland tror jag inte alla ens är medvetna om hur hårda deras inlägg kan låta eller uppfattas. Dock innefattar inte det dem som på ett sakligt sätt framfört att de inte är intresserade av oerfarna partners - ts frågade och då får man förvänta sig svar, även de som inte är som man önskar. Utan de inlägg som jag syftade till var dem som var onödigt hårda, förminskande osv.

Jag står även fast vid att jag tycker att hon hanterade situationen på ett mindre exemplariskt sätt men har aldrig någonsin insinuerat att det hon borde gjort var att ställa upp eller gulla med honom. Precis som i de flesta situationer så finns det mer än två alternativ hur man kan agera men inte dömer jag henne för det heller. Jag agerar inte alltid optimalt- vem gör? Men tycker inte att det är fel att påtala för ts att även hans känslor är valida i denna situation. Som jag ser det så har vi här två individer som fattat tycka för varandra, dejten blev inte som någon av dem föreställde sig och de känner sig nu besvikna och ledsna båda två - om än av olika anledningar. Jag kan förstå från bådas synvinkel och känner inte att det är nödvändigt att välja sida - finns ingenting i ts inlägg som har insinuerat att någon av dem har agerat i ont syfte utan är bara helt vanliga människor, med mänskliga känslor.