Bråk med kk

Bör jag avsluta den? Jag vill verkligen inte det bara. Dels är det skönt att ha någon man känt så många år och är trygg med och sedan synkar med sexuellt, känns svårt att hitta. Eller är oerfaren tror jag, har bara varit med honom och dotterns pappa och nöjt mig med det då det varit bra i alla år. Vet knappt hur man träffar en kk. Har du någon erfarenhet av hur man kan lösa såna här konflikter? Blir väldigt knäckt av att han håller på såhär, vilket är något nytt. 

Ja, jag har förstått att det kan se väldigt olika ut kring det här. 
Vi var 17 så blir snart 14 år då. Först sågs vi i tre år. Jag ville bli ihop men han träffade andra. Sen hade vi det två år igen. Sedan två år igen. Han har haft två förhållanden mellan och jag fick dottern så då var det uppehåll också.  

Vad kul att du har erfarenhet, vill du dela med dig vad som funkade och inte funkade? 

Ja nej självklart. Är beredd att reda ut det. Vi glider egentligen inte isär. Genom åren har vi pratat en gång i veckan. Nu pratar vi varannan dag. Jag ger honom väldigt mycket bekräftelse och pratar med honom, lite för mycket. Men jag jobbar skift och är ensamstående till en dotter han vet det. Vi har kommit överens om att vi ses de perioder han är singel och att han ska säga till när han dejtar någon kvinna. Sist gjorde han inte ens det, väldigt tråkigt men det har vi rett ut i alla fall så att det inte blir så igen. Det känns som att han går runt och är arg på mig trots att jag vet att jag inte gjort något fel. Vet bara inte hur jag ska ta upp det.  

I så fall det första för vi är väldigt olika och olika kulturell bakgrund, jag hade svårt med språket i början. han är svensk. vi har helt olika värderingar och livsstil, ex att han är väldigt frigjord och festar mycket medan jag är mer för lugnt liv med familj. och han letar efter ett seriöst förhållande med likasinnad och bilda familj, de två senaste har dessvärre inte fungerat bra. Hm är du kille? Vet du om det kan vara så att killar ibland ex irriterar tjejer för att få de att avsluta vänskap? 

Just nu får jag ångest att ens öppna mina meddelanden från honom och går runt och har en massa ångest över detta 

Inte sant? Tänker också såhär. Jag har sagt till honom flr längesen att vi tex kan bli tillsammans ändå fast vi har skillnader mellan oss så, och han vet alltså detta att jag inte är intresserad i dejting eller tillfälliga förbindelser så han föredrar ofta andra kvinnor. Jag är ju traditionell kan man säga så för mig betyder en seriös relation dejting, träffa familj och att fokusera på barn och hem och gemenskap.
Jag är ortodox medan han är en svensk man som inte är religiös till exempel och träffar många olika kvinnor. Men då blir det som du säger konstigt att utkräva oändligt av mina resurser också. Det känns bara trist att avbryta en sådan lång relation. Hur kan man prova att lösa detta?