Dejtat en tjej i ett halvår, hon är nu sur för att min bästa kompis sedan födseln är en tjej

För mig är detta en extremt stor varningsflagga. Observera att jag nu endast skriver hur jag reagerar och inte hur någon annan ska tänka. Det är så klart upp till var och en.

Ska jag som man inte kunna ha kvinnliga nära vänner? Jag tror faktiskt att det där hade fått mig att se på min dejt med helt nya ögon och verkligen övervägt om det är någon för mig. Mina närmaste vänner är en man och en kvinna. Det är inget konstigt för mig. Hon är som en syster för mig och det finns verkligen inget mer än vänskap. Jag har inte ens tänkt tanken på att det skulle kunna vara något mer.

Andra nära vänner är mina närmaste kollegor som jag hyfsat ofta även går ut med och tar en bit mat eller en fika. Ibland bara en av dem och ibland är vi flera. Mina absolut närmaste kollegor är fem kvinnor och två män. Ska jag inte kunna umgås med dem privat enbart för att de är kvinnor? Eller hade det till och med varit problem att jobba med dessa? Dessutom är ena mannen homosexuell och nästan lite den stereotypa bögen som är mycket mån om sitt utseende, kläder mm. Jag som heterosexuell man ser ju att han ser j-vligt bra ut och jag kan nästan vara lite avundsjuk på hur bra han ser ut. Ska min flickvän gå och vara orolig för att jag skulle kunna vara bisexuell och falla för honom? 

Det som beskrivs tyder på stor osäkerhet hos dejten och som jag skrev ovan hade det varit en stor varningsflagga för mig. Det hade inte fungerat.