• Annielinnea29

    Försenad i motorisk utveckling

    Min son är född i vecka 27+3 och räknas som extremt för tidigt född. Han har just nu en justerad ålder på 10 månader. Några dagar efter han var född noterades det att han hade en hjärnblödning IVH 1 på ena sidan och IVH 2-3 på andra sidan. Några dagar senare justerades den större blödningen till en 2a för blodet hade försvunnit undan så snabbt. Hjärnblödningar är jättevanligt hos prematura barn och behöver absolut inte vara farligt. 


    Nu till saken: vi var på neo igår för kontroll. De sa inte uttryckligen att han var försenad i den motoriska utvecklingen men i journalen står det att han har ?en försening gällande motorisk utveckling? och att hans AIMS poäng är 31 och normal poäng för 10 månader verkar vara minst 36 eller 37. Hittar inte riktigt hur man räknar poängen och bedömer när jag googlar. 

    Han kan inte krypa men skjuter sig bakåt och runt i en cirkel. Vänder på sig lätt och kan rulla tvärs över ett rum för att förflytta sig. Han har börjat komma upp på knäna och gunga fram och tillbaka men kommer inte framåt och sjunker lätt ner med benen igen. Han sitter utan stöd men kan inte ta sig från sittande till liggande och vice vers. Det jag undrar antar jag är om nån annan har liknande erfarenheter och kanske kan komma med lugnande besked? Just nu känns det väldigt jobbigt och är så rädd att han ska få det svårt på dagis och i skolan och få en funktionsnedsättnin.


     

  • Svar på tråden Försenad i motorisk utveckling
  • Anonym (Twinny)

    Jag har tvillingar som är födda i vecka 29. De var och är lite sena på olika områden men de lär sig allt i sin egen takt. Både mina tvillingar och din bebis har fått en tuff start. Det är inte konstigt att de blir lite senare i utvecklingen men det betyder inte att de inte kommer nå samma slutmål som alla andra. Det tar lite längre tid och det kan behövas stöd men det betyder inte att livet kommer bli svårt. 


    Mina har blivit diagnostiserade med autism och adhd och först var jag jätteledsen över det men de går i mellanstadiet nu och allt funkar bra. De har kompisar och trivs med livet. 

    Min ena var sen med finmotoriken men har inga problem alls med det nu. Båda var sena med talet men när de väl kommit igång gick det fort och de hämtade igen det. 

    När barnen är lite större så är ofta de personliga skillnaderna så pass stora att det inte märks lika tydligt att man är lite sen i utvecklingen på en del plan. 

    Det låter inte som att din bebis är jättemycket efter utan bara lite grann så jag tror inte det behöver betyda så mycket. Jag höll på att skriva att du inte behöver oroa dig men oro fungerar ju inte så tyvärr. Som förälder kommer man alltid att oroa sig och vi prematurmammor oroar oss nog lite extra mycket, framför allt i början. 

  • Annielinnea29
    Anonym (Twinny) skrev 2024-08-28 20:51:06 följande:

    Jag har tvillingar som är födda i vecka 29. De var och är lite sena på olika områden men de lär sig allt i sin egen takt. Både mina tvillingar och din bebis har fått en tuff start. Det är inte konstigt att de blir lite senare i utvecklingen men det betyder inte att de inte kommer nå samma slutmål som alla andra. Det tar lite längre tid och det kan behövas stöd men det betyder inte att livet kommer bli svårt. 


    Mina har blivit diagnostiserade med autism och adhd och först var jag jätteledsen över det men de går i mellanstadiet nu och allt funkar bra. De har kompisar och trivs med livet. 

    Min ena var sen med finmotoriken men har inga problem alls med det nu. Båda var sena med talet men när de väl kommit igång gick det fort och de hämtade igen det. 

    När barnen är lite större så är ofta de personliga skillnaderna så pass stora att det inte märks lika tydligt att man är lite sen i utvecklingen på en del plan. 

    Det låter inte som att din bebis är jättemycket efter utan bara lite grann så jag tror inte det behöver betyda så mycket. Jag höll på att skriva att du inte behöver oroa dig men oro fungerar ju inte så tyvärr. Som förälder kommer man alltid att oroa sig och vi prematurmammor oroar oss nog lite extra mycket, framför allt i början. 


    Tack för att du delar med dig! Vad skönt att det går bra för dem. Han har börjat lära sig lite nu hur han ska göra för att komma över. Jag oroar mig fortfarande såklart och jag fokuserar lätt på detaljer. Jag har själv hälsoångest och fixerar mig på småsaker som händer hos mig själv och tror att jag är sjuk, kanske hänger min oro för min son ihop med det en del. 
Svar på tråden Försenad i motorisk utveckling