Dessa jäkla känslor (som kvinna)!

Ens familj behöver få höra att de är älskade och uppskattade ibland, eller åtminstone saker som "jag älskar när du skrattar, det gör mig så lycklig" om det nu är så svårt att säga de tre små orden för sig själva.

Jag hade aldrig bildat famlj med en man som är snål med känslor, jag vill inte utsätta barn för att aldrig få höra "jag älskar dig" från sin pappa.

Det räcker med den kärlekslösa uppväxt jag själv hade.
Det skadar. Det ger ångest och tvivel helt i onödan.

Hitta en man vars känsloliv inte ligger stympat i en rostig konservburk av förlegad mansroll, det är mitt råd.