Jag är 177 cm och har aldrig känt mig som en jätte. Eller jo, en gång när en kille i högstadiet sammanfattade vår pjäs med orden ?Det var en jätte som dog? och jag var jätten 😅 Jag spelade alltså en helt vanlig människa, men var tydligen så jättelik att det gick att ta miste. Händelsen satte grunda spår och jag har högklackat ibland, då jag känner för det 👠
Kom på en till grej angående att skämmas över sin längd eller ej. Det förekommer förhoppningsvis inte så ofta, men kan vara obehagligt när det sker. Saken jag syftar på är när andra skäms över ens längd. Det har hänt mig. En gång hade jag en manlig bugglärare i skolan. Han provdansade med mig och visade att det absolut inte gick att dansa bugg med någon som var så lång som jag. För att visa detta gjorde han snurrarna och dunkade varje gång i mitt huvud med sin arm, för att verkligen understryka att det var fysiskt omöjligt. Jag for fram och tillbaka och fick dunkar i huvudet. Sedan blev jag diskad och dömd att dansa som kille. Grejen var att han var kort (enplansvilla) och jag var lång (trevåningshus) så vi var bara en olycklig danskombo. Dessutom kunde han ha ansträngt sig och lyft på armarna lite extra, men det gjorde han inte. Det positiva var att jag lärde mig dansa både som kille och tjej 💃🕺
Det har blivit tydligt i den här tråden att vad som räknas som lång är ett ganska luddigt begrepp. Lång jämfört med medellängd? Lång för att man känner sig lång? Lång i jämförelse med kända karaktärer som är långa? Jag försökte komma på en karaktär som är känd för sin längd och den första jag kom att tänka på var Långa Farbrorn. Man hör ju på namnet att han är tänk att vara väldigt lång. Det står också i presentationen att han är väldigt lång. Den beskrivningen gav ett intressant perspektiv på min egen längd. Jag skulle vilja påstå att jag är längre än Långa Farbrorn i relation till små barn som Lilla Anna 🥸🦒
