För vems skull skaffar man barn?

Sin egen naturligtvis. Sedan finns det säkert kvinnor som skaffar barn för att mannen vill, eller för att snärja en man. 

Man bör ju främst skaffa barn för att man vill bli förälder.

Men samtidigt vara medveten om att barnet är en egen person som ska finnas till för sin egen skull, inte som ett projekt eller att uppfylla förälderns önskningar.

Den här frågan dyker upp på familjeliv med jämna mellanrum. Är det samma person som startar alla dessa trådar?

För att vi är programmerade att vilja föröka oss. Lite som sommarblommorna. Plockar du blommorna får du en otroligt massa fler än om du inte gör det, för den kämpar med att sätta frö och säkra sin fortlevnad :) 

Det TS egentligen undrar är väl, hur mycket påverkas beslutet av omgivningens förväntningar och önskningar? Intressant fråga och att göra en undersökning om det är meningslöst då väldigt få skulle vara ärliga. Om alla jämnåriga i vänkretsen skaffar barn, visst påverkar det. Föräldrar som vill ha barnbarn, också påverkan men något mindre. Samhällets krav på hög nativitet, liten påverkan.

Hade en kollega som blev tillsammans med första bästa för att hans föräldrar ville ha barnbarn. Nu är han evigt deprimerad för han är tillsammans med en kvinna han inte ens tycker om och vägrar jobba och allt.

Ja det kan man även inkludera i frågan om man vill typ som en fråga två eller för att bredda frågan men jag menar det jag frågar helt rätt och slätt för vems skull skaffar man barn? Man är alltså du du som skaffar barn varför skaffar du barn, för vems skull? 

Så man gör det per automatik och kan inte tänka själv?? ditt Svar är ett validt svar, jag bara undrar. Då kanske svaret skulle vara för DNA-ts vilja att fortplanta sigs skull. Man ser efter och svarar till DNA-t då. Eller var det till sexlustens skull ?? Eller gud?? Detta är iallafall ett svar som inte syftar på en person eller ens Hjärnkapacitet att välja själv. Eller blir det sin egen skull då sitt DNA sitter i sin kropp?? Skulle du svara att det är för sin egen skull då?? 

Så barnet betyder ingenting för honom?
Varför stanna han kvar i förhållandet? han kan skilja sig/separera om han inte trivs ihop med mamman till barnet.

Folk som skiljer sig älskar för det allra mesta sina barn och har varannan vecka eller vissa har mindre men det är ju fruktansvärt om han skaffade barn och inte uppskattar sitt barn, mamman till barnet behöver han inte älska och kan separera ifrån, det är så folk gör men barnet har han väl förhoppningsvis känslor för annars är det ju förskräckligt. 

Du skriver inget positivt om barnet, finns det inget positivt utan bara negativt?

Ok det handlar inte om den andre att man vill ha barnet utan det handlar mer om en själv att man vill bli en förälder, då är det ur egot att man vill något för sig själv så då skaffar man barn för sin egen skull då?? 

så Efter att man uppfyllt sin egen önskan så ska då man hoppas att barnet vill finnas där för sin egen skull när det e så gammal att det förstår det. Vill man ofta att den ska skaffa egna barn då och föra generna vidare eller spelar det ingen roll barnet får bestämma själv??