Jag är en sk "människohatare" fråga mig vadsomhelst.

Jag är nu efter drygt 60 levda år kommit fram till att jag är en "misantrop". Misantropi betyder kortfattat att man har en aversion mot människosläktet, arten människa. Att man inte tror att människan i sig har någonting gott att tillföra världen eller universum. Alltså rasen människa, inte individer speciellt. Jag "hatar" inte någon individ för vad han eller hon gör eller säger. Helt enkelt för att han eller hon är bara ett resultat av arten människa oavsett vad han eller hon gör eller föreställer sig.

Har du, som kanske tror på det sk "goda" några frågor så svarar jag gärna på dem. Jag frågar för att se om min föreställning bekräftas. Men kanske kan nån fråga få mig att se på människan i ett nytt ljus?. 

"Gott och ont" är en föreställning som konstruerats av människan, inte minst genom religiösa fantasier. Jag säger nu inte att de religiösa fantasierna inte utvecklat människan något, religionen gjorde så att människan kunde leva i större grupper och förmodligen därför den hittades på, men det är en konstruerad föreställning oavsett.

Men om man ska gå utefter min personliga föreställning om "gott och ont" så handlar det om att "jag skadar inte dig och du skadar inte mig"? Duger det som svar?

(ursäkta det märkliga citerandet som ser konstigt och inkonsekvent ut, men det verkar som sajten har problem med webläsaren Brave, trots att jag stängt av reklamblockerarna.)