Ångrar mig efter första aborttabletten, ngn med erfarenhet?

Har inga råd till TS men angående vårdpersonal, speciellt kring preventivmedel och graviditeter så har jag noll tillit för dem.

När jag var gravid med mitt första barn åt jag antidepressiv medicin vilket jag råddes av barnmorskan att fortsätta med. Att jag absolut inte skulle sluta. Samtidigt fick jag träffa en läkare som avrådde mig (med typ skrämselpropaganda) att sluta direkt. Ett sjukt utsatt läge att få så två olika råd. Jag bestämde själv att jag skulle gå ner på halv dos och fortsätta ta vilket gick bra.

Mycket tjat av barnmorskor att ta hormoner (p-piller, stav, spiral mm) fast man säger att man mår dåligt av dem. En vän till mig sa att hon var tvungen att ljuga när hon ville ha ut sin spiral, BM ville inte ta ut den utan en massa tjafs om annat p-medel så min vän sa att hon vill bli gravid (då var hon SÅ välkommen!) Som någon skrev här: det är politiskt. De blir programmerade att hålla på såhär. Är väl en sak med tonåringar men när man kommer 30+ och blir behandlat på det här viset då är det något fel i systemet. 

Jag har klarat mig hela livet på att hålla koll på min cykel och använda kondom under de dagar då jag är fertil.

Fick också höra när jag kom till min första förlossning att eftersom jag var förstföderska skulle det ta tid. De ville skicka hem mig, sjukt dålig attityd och mästrande, och sen visade det sig att min magkänsla var rätt. Jag var öppen och födde bara timmar efter.
 
Fick också en del skammande kommenterar under graviditeterna, av just barnmorskor, om min vikt. Att jag inte ska äta för mycket mm. Har gått ner allt inom 6 månader med båda barnen. 

Du verkar vara lika korkad du?

Att det generellt sett tar längre tid för en förstföderska är inget som säger något som helst om hur lång tid det kommer ta för en enskild individ och således det dummaste du kan säga till någon som har så starka värkar att hon inte kan stå upp, utan att i alla fall göra en undersökning, bara för att hon är just en förstföderska.

Det är som att neka en ung tjej att kolla upp en knöl i bröstet pga bröstcancer är ovanligt bland yngre tjejer. 

Och angående kost är det jäkla skillnad på att informera och att skamma. Jag var dessutom normalviktig. 
Du kommer få ett stort barn, fick jag höra. Nej han vägde lite över 3,5 kg. 

Det är skillnad på att förstå vad ett ord betyder och faktiskt förstå innebörden av det. 

Liksom att fatta skillnaden på korrelation och kausalitet, vilket folk GENERELLT gör hela tiden. 

När det gäller människor, individer, så kan du inte behandla dem; neka dem hjälp eller dra slutsatser genom att hänvisa till sannolikhet innan du först gjort en undersökning. Det är högst oprofessionellt och också ointelligent. 

angående skillnaden mellan korrelation och kausalitet - så menas att folk generellt sett blandar ihop dessa. 

Jag menar att mycket kring graviditeter, preventivmedel och även aborter är politiskt. Att det är styrt uppifrån hur sjukvården ska agera snarare än att ta reda på vad som vore bäst för varje patient. Så känns det i alla fall.

Säkert har läkemedelsföretagen ett finger med i spelet också. 

Det finns säkert många bra barnmorskor, men tyvärr har både jag och andra kvinnor jag känner stött på den här typen av bemötande just när det gäller den delen av vårdapparaten. Vet inte om det handlar om att det just är kvinna till kvinna (pga nästan alla barnmorskor är kvinnor) det är ett slags mästrande, klappa på huvet , jag vet bättre än dig osv. 

Om det är mig nån menar så var jag normalviktig från början och hela vägen fram. Ändå så skulle det förhöras om vad jag åt och ges pekpinnar om jag t ex nämnde en fika. 

Det finns inte EN vettig anledning till att bete sig på det sättet. Lägg energin på uppenbara problem (om det finns några) istället för att hålla på och leta efter ställen där man kan peta in en pekpinne helt i onödan.