Har en kille som fyller två i november. Väldigt gosig och lekfull. Innekatt. Nu går diskussionerna fram och tillbaka, då flera i omgivningen påstått att det är elakt att bara ha en, att han behöver en kattkompis.
Vad är er erfarenhet? Vi är två läger här.
Vissa katter gillar sällskap, andra inte. Två katter _kan_ aktivera varandra, så man som ägare slipper undan lite enklare. Men de kan också inte vilja veta av varandra, så man får dubbelt så mycket jobb.
Vi hade tidigare två katter som tålde varandra, men de var inte vänner.
Nu har vi en katt som verkligen avskyr andra katter. Den skulle hata om vi skaffade en katt till. Den kommer från ett katthem och de försökte introducera den till flera andra katter men det blev bara bråk.
Mitt ena syskon har två katter som gör precis allt tillsammans. Om den ena är borta (tex för kort tur till veterinären) så är den andra jätteolycklig.
Mitt andra syskon hade två katter som verkade tycka om varandra, men när den ena blev sjuk och fick avlivas så blev den andra en helt annan, mycket gladare katt. Så den var nog egentligen rätt hunsad tidigare.
Jag har haft många katter så har en hel del erfarenhet.
Skulle väl säga att om katten verkar må bra, är kelig, lekfull och busig, då mår den bra trots den är ensam. Det är ingen som säger att den skulle må bättre av en till. Den kan lika gärna ogilla den nya katten.
Har den levt ensam länge så är den van vid det, så skaffar ni en ny så var beredd på att det kan bli lite slagsmål.
Det är lätt att man lägger ett mänskligt perspektiv på katters liv och tänker att de, som de flesta människor, behöver sällskap för att må bra. Men så är det ju verkligen inte, då de av naturen är ensamlevande djur, även om det såklart finns individuella variationer mellan katter. Jag har haft katt hela livet och två gånger skaffat en till katt till den jag redan hade, för att jag tänkte att den skulle gilla det. Ena gången blev det katastrof, de gick inte alls ihop och efter ett halvårs kämpande fick jag omplacera den nya katten. Andra gången gick det OK, de tolererar varandra och samexisterar fredligt, men är inte kompisar och ingen av dem skulle nog sakna den andra om den försvann.
Om er katt verkar må bra och är harmonisk och blir tillräckligt aktiverad finns det nog egentligen inget behov för honom att ha en kattkompis.
Vill också tillägga att det absolut inte är elakt att inte låta honom ha en kattkompis. Det är det mänskliga perspektivet som talar där, att vi utgår från att katter fungerar precis som människor. Han mår troligen allra bäst som ensamkatt, med bara er i familjen.
Tror han skulle bli jätteglad för en kompis...särskilt i den åldern vill de leka mycket.
Jag tror det är större sannolikhet att han INTE uppskattar en kattkompis än att han gör det. Även om han kanske skulle acceptera och tolerera den nya katten så innebär det inte nödvändigtvis att han har någon glädje av den. Min erfarenhet är att de oftast bara delar upp bostadsutrymmet mellan sig, undviker varandras områden och försöker ignorera varandra så mycket det går. Däremot tror jag att de ofta har nytta av varandra när man tar två syskon från samma kull från början (eller för ihop två kattungar från olika kullar när de är små).
Det är lätt att man lägger ett mänskligt perspektiv på katters liv och tänker att de, som de flesta människor, behöver sällskap för att må bra. Men så är det ju verkligen inte, då de av naturen är ensamlevande djur, även om det såklart finns individuella variationer mellan katter. Jag har haft katt hela livet och två gånger skaffat en till katt till den jag redan hade, för att jag tänkte att den skulle gilla det. Ena gången blev det katastrof, de gick inte alls ihop och efter ett halvårs kämpande fick jag omplacera den nya katten. Andra gången gick det OK, de tolererar varandra och samexisterar fredligt, men är inte kompisar och ingen av dem skulle nog sakna den andra om den försvann.
Om er katt verkar må bra och är harmonisk och blir tillräckligt aktiverad finns det nog egentligen inget behov för honom att ha en kattkompis.
Majoriteten av människor har inte direkt så bra koll på katter och hur de fungerar och väljer dessutom att utgå från människans känslor och sociala behov när de talar om vad en katt behöver.
Rent krasst, även fast det självklart finns individuella personligheter hos katter, så är katter ensamdjur. Det är få kattdjur som lever med en eller flera andra kattdjur (lejon är ett t.ex. unik då de jagar och lever i flock).
Jag har haft katt hela mitt liv och ingen av mina katter har haft behovet av varandra. Vi har just nu två katter som har ett halvår mellan varandra så de är uppvuxna med varandra och deras sociala interaktioner under en dag är få. De sover inte ihop. De interagerar ytterst sällan. De samlever helt enkelt under samma yta.
Jag skulle INTE riskera att skaffa en ny katt i ett redan etablerat revir som din katt har. De kan gå bra, men det kan också gå käpprätt åt helvete där det innebär att ena eller bägge katterna inte trivs längre. Är det så att din katt är understimulerad så skulle jag lösa det på annat vis än att introducera en ny katt.
Har varit jourhem åt jag vet inte hur många katter genom åren och haft flertalet egna katter och det är högst individuellt.
Bland mina nuvarande egna katter hade jag först en ensamkatt, men det märktes att hon blommade upp när jag hade fosterkatter. Så hon fick helt enkelt välja en kompis och blev en mycket lyckligare katt sedan dess. Sen tillkom ytterligare en "foster fail" som håller sig lite mer på sin kant.
I dagsläget har jag tre egna och tre jourkatter. En av jourkatterna är helt beroende av att hålla sig nära de andra katterna och vill sova tätt intill, och då har hon ändå levt ensam som feral katt innan. De andra två är unga och busiga och söker sig också till de äldre för att busa, de är syskon så sover gör de gärna tillsammans, men inte med någon annan. Men jag har också haft katter, både egna och jourkatter, som avskytt andra katter och visat det tydligt.
Om du är osäker tycker jag att du ska kontakta en ideell förening som jobbar med omplacering av katter, erbjud dig att vara jourhem. Se hur det fungerar. Om din katt uppskattar sällskap så kan du ju behålla den andra, annars försvinner den när föreningen hittar ett permanent hem åt den.