Han kallar vår son för dum i huvudet och andra elaka saker

Du behöver inte göra en orosanmälan för att få hjälp från Soc. Det räcker med att ringa och säga att du vill prata med någon om barnuppfostran tex. 

Ofta har kommunerna föräldrakurser och att anmäla sig till såna är inte samma sak som att bli ett ärende hos Socialtjänsten. Jag tror att det vore bra om du gör klart för din man att antingen går ni en sån kurs (och han ändrar beteende!) eller så ringer du och ber om en socialsekreterare om hjälp. 

Socialtjänsten är olika bra i olika kommuner och det skiljer mellan handläggare också, så klart. Om du väljer att kontakta Soc och handläggaren verkar vara en av de som är bakom flötet - be direkt om att få byta. Ni har inte råd att lägga tid på ett pucko utan behöver någon som vet vad de gör och som har vett att bemöta er på ett respektfullt sätt. 

Jag skulle tro att det kan bli skitjobbigt för din man om/när det går upp för honom hur illa hans pappa gjort honom, men det behövs ju för att han inte ska göra likadant mot ert barn. Men se till att boka någon form av samtalskontakt till din man parallellt när ni börjar kursen. Det är troligt att han kommer att behöva det. Och var själv beredd på att behöva stötta honom. 

En annan bra grej att göra är att läsa på 1177.se om barns utveckling. Där står bland annat vad barn brukar klara vid olika åldrar. 

Styckena på 1177.se jag tror att ni kan ha nytta av är: Att vara förälder och Så växer och utvecklas barn. 

Går du in på Barnets utveckling 1-2 år och sedan Vad barnet tänker, förstår och känner så har du gott om vetenskapligt stöd för ditt sätt att resonera kring ert barn. 

Har din man koll på villen typ av lekar som funkar för ett barn i den åldern? Ibland faller ju sånt också när man har dålig koll på barns utveckling och leker man inte med sitt lilla barn förlorar man något väldigt fint och viktigt som knyter förälder och barn samman. Tipsa din man om vad du brukar leka eller visa de tips som finns på 1177.se. 

Det finns ju en teori bland en del förskole- och lågstadiepedagoger att barn som tar i varandra på vänliga och respektfulla sätt inte lika ofta använder våld mot varandra. Jag vet inte om det är sant men kanske också kan vara värt att titta på hur din man gör. Gosar han med ert barn? Blir barnet lugnt och tröstat i hans famn? Tycker hen om att somna och leka där? Sitter barnet tex i pappas famn och de läser pekbok tillsammans. Om pappa och barn har en nära och gosig fysisk relation kanske pappans förståelse för barnet också kan öka. 

Det jag tänker är att ju mer pappan leker och myser med barnet på barnets nivå desto mer inser han vad barnet klarar och förstår. 

Hur kunde du läsa in i det jag skrev att barnet ska tvingas?   

Du verkar ta för givet att pappan är ett monster dygnet runt och barnet är konstant livrädd för sin pappa. Så svartvitt är det sällan. Det bästa för barnet är om pappan kan ändra sitt beteende och ha ett bra förhållande till barnet. Det jag frågade efter var om det finns positiva delar i pappa-barn-relationen och att de i så fall ska förstärkas samtidigt som de dåliga motarbetas. 

Det finns inget i trådstarten som säger att pappan inte redan nu leker och myser med sitt barn. Om han inte gör det behöver han lära sig det. Om han redan gör det kan det kanske ökas och förstärkas. 

Om det inte går måste så klart barnet skyddas, men det vore ett svek mot barnet att inte försöka få till en fungerande relation till pappan. Kanske behöver föräldrarna flytta isär under tiden pappan jobbar med sig själv, kanske vägrar han försöka och då är det som det är. I så fall har pappan diskvalificerat sig själv som förälder. Men om det finns bra delar i föräldraskapet att utgå ifrån tycker jag absolut att de bör försöka. 

Ibland måste man vara smart istället för att göra det som känns bra. Vill TS skapa en bra framtid för sitt barn är hon diplomatisk. Vill hon ha kaos och en exman som hatar henne och vägrar lyssna på vad hon säger kan hon ju göra som du föreslår. 

Med tanke på att barnet förmodligen kommer att bo vv om föräldrarna går isär är det extra viltigt att TS får in pappan på rätt spår. Annars tvingas barnet förmodligen vara ensam med pappan varannan vecka utan någon som helst insyn från mamman.