Han kallar vår son för dum i huvudet och andra elaka saker

Det kommer han tyvärr aldrig gå med på. Han tycker ju att hans sätt är rätt och han tycker att alla på BVC och liknande är mesiga och säger alltid ?inte konstigt att barnen i dag har så lite respekt och deras föräldrar curlar dem i allt?.. Antar att jag måste lämna honom då. Men då kommer jag inte ha någon insyn alls i hur han är med vår son ensam??

Det är inte supersvårt, men kan ta tid. Säkraste kortet verkar vara om pappan visar samarbetssvårigheter, det tar rätten hårt på. Misshandel mot barnen är en god tvåa där. Så om de t ex har samarbetssamtal via FR där pappan är motsträvig så ligger det till ts fördel. Om de har varit hos BVC och lyft det här med "uppfostran" så kan även de göra sina uttalanden om hans lämplighet. Alla medel är tillåtna en sådan här gång. Personligen skulle jag också spela in pappan när han vräker ur sig sådana där elakheter till pojken, om man hinner, eller när man tar ett samtal i efterhand och tar upp att "du sa så här och så här till vår son, det är inte ok!". Det är lagligt, ifall någon undrar.

Styckena på 1177.se jag tror att ni kan ha nytta av är: Att vara förälder och Så växer och utvecklas barn. 

Går du in på Barnets utveckling 1-2 år och sedan Vad barnet tänker, förstår och känner så har du gott om vetenskapligt stöd för ditt sätt att resonera kring ert barn. 

Har din man koll på villen typ av lekar som funkar för ett barn i den åldern? Ibland faller ju sånt också när man har dålig koll på barns utveckling och leker man inte med sitt lilla barn förlorar man något väldigt fint och viktigt som knyter förälder och barn samman. Tipsa din man om vad du brukar leka eller visa de tips som finns på 1177.se. 

Det finns ju en teori bland en del förskole- och lågstadiepedagoger att barn som tar i varandra på vänliga och respektfulla sätt inte lika ofta använder våld mot varandra. Jag vet inte om det är sant men kanske också kan vara värt att titta på hur din man gör. Gosar han med ert barn? Blir barnet lugnt och tröstat i hans famn? Tycker hen om att somna och leka där? Sitter barnet tex i pappas famn och de läser pekbok tillsammans. Om pappa och barn har en nära och gosig fysisk relation kanske pappans förståelse för barnet också kan öka. 

Det jag tänker är att ju mer pappan leker och myser med barnet på barnets nivå desto mer inser han vad barnet klarar och förstår. 

Hur kunde du läsa in i det jag skrev att barnet ska tvingas?   

Du verkar ta för givet att pappan är ett monster dygnet runt och barnet är konstant livrädd för sin pappa. Så svartvitt är det sällan. Det bästa för barnet är om pappan kan ändra sitt beteende och ha ett bra förhållande till barnet. Det jag frågade efter var om det finns positiva delar i pappa-barn-relationen och att de i så fall ska förstärkas samtidigt som de dåliga motarbetas. 

Det finns inget i trådstarten som säger att pappan inte redan nu leker och myser med sitt barn. Om han inte gör det behöver han lära sig det. Om han redan gör det kan det kanske ökas och förstärkas. 

Om det inte går måste så klart barnet skyddas, men det vore ett svek mot barnet att inte försöka få till en fungerande relation till pappan. Kanske behöver föräldrarna flytta isär under tiden pappan jobbar med sig själv, kanske vägrar han försöka och då är det som det är. I så fall har pappan diskvalificerat sig själv som förälder. Men om det finns bra delar i föräldraskapet att utgå ifrån tycker jag absolut att de bör försöka. 

Ibland måste man vara smart istället för att göra det som känns bra. Vill TS skapa en bra framtid för sitt barn är hon diplomatisk. Vill hon ha kaos och en exman som hatar henne och vägrar lyssna på vad hon säger kan hon ju göra som du föreslår. 

Med tanke på att barnet förmodligen kommer att bo vv om föräldrarna går isär är det extra viltigt att TS får in pappan på rätt spår. Annars tvingas barnet förmodligen vara ensam med pappan varannan vecka utan någon som helst insyn från mamman.