Tala om för kompisen att jag tycker personen är självcentrerad

Bara fasa ut bekantskapen. Skapa inte en massa drama. Det blir bara jobbigt 

Ville du inte nyss åka till Gotland med henne?

Sluta umgås med henne då. 

Varför ska du vara otrevlig mot henne? Sluta umgås bara!

Snabba puckar här!

Hur vet ni vem en anonym är? Jag har alltid undrat eftersom jag ser detta fenomen återkomma i fler trådar, där det står mer än den anonyma skrivit?

Säg inget, fasa ut i stället för att säga upp bekantskapen.

För min del var det en ny manlig bekant som blev ögonöppnare för hur självcentrerad en av mina då bästa vänner är.
Jag hade alltid sett henne som glad, positiv och som gärna bjuder på sig själv.
Hon har alltid hållit låda på träffar/ fester.

Det var han som efter första mötet med henne sa fy vilken självcentrerad människa!
Hon pratade ju bara om sig själv och sitt eget hela tiden och ingen annan fick komma till tals.
Började efter det att se på henne med andra ögon och han har rätt.
Hon har aldrig varit intresserad av mig eller mitt utan det har bara varit fokus på henne och hennes.

Hon är numera utfasad...
Kan inte påstå att hon försökt behålla mig och ha kontakt efter att jag slutade höra av mig hela tiden...

Såg ingen anledning att ta upp det till diskussion då det inte är min ensak att uppfostra andra vuxna människor!

Som alla andra skriver, det är bara att fasa ut, det finns absolut ingen som helst anledning att ta upp vad du tycker om henne

När du skriver : oavsett hur mycket man pratar om sina besvär

så undrar jag: är det så att du väldigt ofta och mycket pratar om dina besvär? Endast om dina besvär? Lyssnar du på henne, pratar ni om vardagliga saker, roliga saker som hänt och tex filmer ni sett och böcker ni läst?

För om det är så att huvudparten av era samtal handlar om dina besvär, så kan det ju faktiskt vara så att hon känner att hon inte vill/kan vara din kurator/psykolog.

Visst ska vänner hjälpa och stötta men man kan inte BARA ösa ur sig allt till en vän så fort man ses och förvänta sig att denne bara ska stötta/hjälpa konstant.

Bygger detta svar på den mening du skrev och som jag kursiverat. Du får det att låta som att du har henne till att hjälpa dig med alla dina bekymmer endast, och när hon inte vill att er vänskap ska bygga på dina problem så kallar du henne självcentrerad.

Men jag kan ju ha fel och att ni pratar mest om annat?

Skrivsättet

Kan dock vara bra för personen att veta att hennes beteende avskräcker andra. Kanske vet hon ej. Hade velat att någon berättade för mig istället för att bara försvinna. 

Nej. Det hadnlande om en kompis till henne som berättade om besväret. Läs inlägget igen. Hon kom till min kompis och min kompis svarade med att rycka på axlarna.

Det där låter som min kompis, förutom delen om att "andra inte får komma till tals". Hon lyssnar, men sedan svarar hon alltid med sina egna erfarenheter och perspektiv.

Ett typiskt drag hos henne är att konstant prata om hur bra hon är, genom att berätta hur hon skulle ha hanterat olika situationer. Hon jämför sig ofta med andra och framstår som en besserwisser.

Hon verkar inte direkt "skämmas" utan erkänner öppet att hon har gått emot chefer, tagit kontroll och försökt lösa problem som slutat med ännu fler problem för henne. Hon medger att hon är "impulsiv" och tar kontroll, vilket ofta leder till svårigheter. Hon tycker att hennes sätt är bättre, men inser efteråt att det inte alltid var en bra idé att gå emot en erfaren chef.

När hon var ny på jobbet försökte hon ta kontroll och göra saker på sitt sätt, vilket slutade med stora problem för henne. Hon slutade på det jobbet och började jobba med event. Hon har ändå lyckats nå ledarpositioner, så hon är egentligen klok.

Jag har alltid uppskattat mycket med henne. När vi umgicks ensamma, började jag lägga märke till vad vi egentligen pratade om. När jag nämnde något om mig själv, jämförde hon alltid med sig själv och "satte sig över mig". Hon har sällan gett komplimanger, förutom om mitt utseende och kläder. Detta har fått mig att må dåligt och känna en brist på självförtroende, tills jag träffade andra människor som fick mig att må bra.

När jag träffade henne nyligen, såg jag henne på ett annat sätt. Precis som du reagerade, insåg jag: "Så självcentrerad hon är. Tänk att hon alltid varit så här, men att jag först märker det nu." "Det handlar alltid bara om henne."

När hennes kompis hade haft problem i flera veckor men sedan löst dem, reagerade min kompis med att rycka på axlarna och säga: "Jaha. Kul." Hon verkade till och med tycka att hennes reaktion var rolig. Jag började undra: "Har hon någonsin reagerat med glädje för någon annan?" Jag kan inte minnas att hon har. Hon blir glad om hon får lära ut och personen gör framsteg, men om någon lyckas på egen hand, visar hon ingen glädje. Hennes reaktioner är kalla och utan leenden för andra, bara för henne själv eller om hon varit inblandad och hjälpt till.

Jag har tänkt att min dåliga självkänsla och känslan av att vara ointelligent egentligen beror på henne. Det är först nu, när jag träffat andra människor, som jag inser det.

Till er som skriver om Gotland och att jag skulle vara en anonym som ni känner igen er. Sluta med det. Ni har ingen koll! Sluta och bara lägg av. Tråden är till för helt någonting annat och inte för er att försöka klura ut vem jag är, liksom om jag har detsamma anonym eller inte, som ni tycker att jag är ifrån annan tråd.

Det finns vissa här som är besatta av att andra väljer en "dubbelanonymitet" bara idioter och ingen att bry sig om.

Om personen gör en ny tråd gör hen troligen ett nytt försök få de fick korkade svar som t.ex spekulationer om vem hom är. Skrivsättet är inte en säker metod heller

Du har inte tänkt på att hon känner igen sig själv rätt lätt om hon hittar den här tråden? 

Jag tror att du snöat in dig lite i henne ts, självklart ska du inte umgås med någon som får dig att må dåligt men sluta ödsla energi om hon är så hemsk och fasa bara ut vänskapen, nu drar upp mer och mer, alla håller med om att du inte ska fortsätta umgås så sluta älta, hur länge har ni känt varandra?

Sen till mina markeringar, om det är någon som pratar om något problem tex så har man bara sig själv att jämföra med, är det då så konstigt att man fortsätter konversationen med sina egna erfarenheter?

Jag har nog inte fått många komplimanger som inte gäller utseendet från vänner, man har väl fått höra att man är rolig eller smart i vissa sammanhang men då har det väl varit kopplat till stunden, jag sitter inte heller och ger komplimanger till kompisar, utseende kommentarerna brukar även vara kopplad till när man är lite extra fixad eller har gjort något nu med håret typ, eller om någon tränat och gått ner i vikt

Du övertänker en hel del, men ska självklart inte umgås med henne mer om då mår dåligt över det, det är inte oss du ska övertyga