Vad tycker ni är curlande föräldrar?

Till Eva - 

Jag är själv småbarnsförälder och lever med dilemmat  att följa nutidens norm gällande barnuppfostran men jag vill samtidigt verkligen inte curla mitt barn för mycket. Men jag märker att det sticker ut när jag exempelvis beskriver att jag inte ger efter för mitt barns tjat om glass utan låter hen gallskrika sig hes av protester. Jag vill inte låta som en bitter gammal surkärring, men jag blir förbluffad när min tioåriga sons kompisar inte ens säger "Tack för maten", eller ens hälsar när de kommer in i vårt hem. Endel går till och med till kylen och tar juice, cola eller vad de nu kan hitta utan att fråga... självklart skulle de få om de frågade, men beteendet att känna sig så berättigad tycker jag är märkligt. Jag vill inte vara en sån där medelålders som fnyser åt dagens unga, men jag blir genuint orolig för hur många av dagens barn ska klara av ett krävande vuxenliv där du måste kunna ta hänsyn, ha respekt, kompromissa och lösa utmaningar själv. 

Intressant, jag ser bara hur det är i min umgängeskrets. Vad är normen för barnuppfostran idag tycker du? 

Jag upplever det som att många är livrädda för att göra sina barn besvikna, jag ser föräldrar laga fem maträtter för ungarna sitter och skriker att de inte gillar maten, jag upplever det som att gränser är sällsynt och att barn stimuleras in i absurdum med lekland och miljoner aktiviteter varje dag efter skolan/förskolan. Barn får intr utveckla sin egen förmåga att lösa problem, stimulera sig eller ta hänsyn till andra.