Han får skrika bäst han vill. Ta bort honom från andra människor framför allt, men det han inte vill göra kommer att hända ändå. Det finns olika sätt att åstadkomma önskat resultat. Ge exempel på situationer så är det lättare att ge råd.
Gå inte för långt i LAB, man säger till en gång och sedan är det ingen idé att tjafsa mer med honom, det går inte in ändå så länge han skriker.
Alltså, LAB är bra men går ju mest ut på att man själv ska behålla lugnet. Gränserna måste sättas ändå!
Håller med Bullmamman!
Ts, om han blir så där tröttgrinig så kanske ni borde påbörja läggningsrutinen tidigare.
Svårt att ge råd om de andra situationerna, men om ni är på väg att åka någonstans för att ha roligt så vänd direkt och åk hem så får han se att roligheter ställs in. Om ni egentligen ska iväg och handla, vänd och så får ena föräldern vara hemma med honom medan han sitter på sitt rum och har tråkigt.
Tålamod är en konst, men även han behöver lära sig att allt inte kan ske på fem sekunder. Bra tips om att påpeka att det inte hjälper att skrika utan att det snarare tar mer tid då samtidigt som alla omkring drabbas också. Även där gäller att ställa in om ni t ex ska till lekparken. Jag skulle då inte ta med barn på nöjen om de inte kan bete sig. Detta oavsett ålder. Bättre att stämma i bäcken...