Kollega
Jag är i hennes situation. Jag känner att jag mår sämre och sämre i situationen då jag tycker väldigt mycket om honom, men inte kan vara med honom. Inte ser hur vi hade kunnat lösa allt.
Jag är i hennes situation. Jag känner att jag mår sämre och sämre i situationen då jag tycker väldigt mycket om honom, men inte kan vara med honom. Inte ser hur vi hade kunnat lösa allt.
Han mår säkert också dåligt över det hela.
varför kan ni inte vara ihop?
Oklart om han mår dåligt. Men eftersom han velat fram och tillbaka om vi ska umgås eller inte eller om han ska lämna sin fri så antar jag att det inte är ett självklart beslut i alla fall.
Sin fru skulle det stå.
Nu är allt normalt igen med kollegan och blir inte klok på situationen. Jag vill ju vara med henne men vill inte förstöra det jag har. Är inte läge för det nu men jag tänker på henne hela tiden och vi har mycket kontakt så känns ömsesidigt. Aldrig känt så förut med någon annan. Önskar ju såklart att hon hade kommit in i mitt liv när jag var singel men livet är ju inte alltid så lätt. Egentligen borde jag ju strunta i henne och leva mitt förhållande nu men så jag känner när vi har kontakt och ses här jag aldrig känt förut, så det är ju inte så lätt. Jag har även känt senaste månaderna att mina känslor avtagit i mitt förhållande, men sånt kan ju gå upp och ner. Känner mig mest likgiltig och vill inte göra nåt i förhållandet, det får bara ?rulla på? om dagarna (lite som syskon/vän relation). Känns också taskigt att göra slut pga en annan, inte så att vi har gjort något eller inlett något, inte ens säkert kollegan och jag skulle bli ett par efteråt. Sedan kan man ju göra slut just pga avsaknade känslor men jag vet inte. Och sedan tänker jag ibland att man bara har ett liv och då ska man väl se till att bli lycklig.
Vet inte vad jag ville med inlägget mer än att få ur mig något och om ni har några tankar?
Jag fattar inte vad ni håller på med. Ni är känslomässigt otrogen, och leker med någons känslor.
Antingen låter ni dom vara eller så gör ni slut med partnern.
Ni är fega och omogna.. skärp er!