Fördela nätter och morgnar.

Låter som att du är alldeles för snäll, om inte hon tar någon annan del du inte nämnt. Självklart är det rimliga att ta varannan natt eller att hon tar nattuppvak och du morgone. Någon fördelning så båda får sova. 

Om du tar veckomorgnar ska hon självklart ta helgmorgnarna. Tar hon alla läggningar istället eller vadå? 

Nej inte alls rättvist. Vilken lat kvinna.

När ska du ta over fl-ledigheten?

Gäller samma deal när du är ledig sen, enligt henne?

Vi körde varannan ledig morgon hela tiden. Lägger dem varannan kväll. 

Arbetsmorgon gick vi oftast hemifrån innan barnen vaknade under föräldraledigheten, annars kan jag ju tycka att det kan vara rimligt om det ändå klaffar, att den som ska upp till jobbet även tar barnet om det funkar. Beror ju på hur mycket morgonrutinerna fördröjs av det. 

Om hon är f-ledig tycker jag att hon kan ta morgnarna helt.
Helgerna kan ni turas om med, du får sovmorgon lördag och hon tex söndag. 

När du är f-ledig tar du morgonen och helgerna som ovan.

Håller med här. Ts har ett jobb att gå till och behöver säkert ladda på morgonen. Han kan ta läggningar varannan dag. Hennes jobb är att ta hand om barnet så hon kan ha det redan från morgonen.

Så veckor tar hon morgonen, helger en morgon var och läggningar varannan dag för båda.

Läggningarna brukar variera men oftast jag då hon tagit hand om dottern under dagen. 

Alla dagar ledighet  förutom 90 är överförda till min sambo på hennes begäran. 
Vi kommer fortsätta likadant som vi gör nu när jag är ledig för hon vill kunna vila ut när hon ska jobba. 
Hon jobbar lite extra då och då på sitt gamla jobb nu och då tar jag fortfarande nätter och morgnar. 

Jag vet att jag säkert är fel ute nu och mest gnäller men det känns faktiskt bra att bara få ?spy ur sig? lite. 

Nej ts, det är hon som är lat och utnyttjar dig!

Du tar alltså både morgnar och kvällar mest av er två. Och när hon börjar jobba lär hon väl vilja att du ska ta minst hälften. Du får aldrig tillbaka den här tiden... Hoppas att barnet är lätthanterligt åtminstone så hon inte brås på mamman...

Seriöst, du borde kräva tillbaka en del dagar och ta lång föräldraledighet så ska du se hur "hårt" din sambo har det om dagarna! Hon har ju rena semestern där du tar precis alla de jobbigaste bitarna och hon får sova ut. Och sedan ska du inte ens få samma lyx tillbaka när ni byter?? Den där relationen kommer antingen spricka när du fått nog eller så blir du olycklig i många år framöver.

Varför gör ni så? Varför går du med på det? 

Jag vet inte faktist. Mest är det nog för att hon blir så fruktansvärt arg om jag ens knystar något om det. Då blir det direkt bråk som kan vara i dagar.
Hon tycker då att jag är gnällig och otacksam gentemot henne.

Ja det har varit tufft när dottern vaknade 4-5 gånger per natt eller vaknade 02 och vägrade somna om när man sen ska ta sig till jobbet och prestera där.
Hon ligger alltid till sängs när jag åker så när hon går upp på dagarna när jag jobbar vet jag faktiskt inte.

Du som pappa är lika viktig och värdefull förälder som mamman och du har rätt att kräva jämställdhet i föräldraskapet och förhållandet. 

Du bör absolut begära tillbaka dina föräldradagar och byta av henne på föräldraledigheten, båda för din egen skull och så ert barn får chansen att vara hemma med båda föräldrarna. 

För att gå till din ursprungliga fråga så kan man dela nattningar, nätter och morgnar lite olika. Jag tänker att det rimligaste är att den som jobbar tar mest av kvällar och morgnar, för att få vara så mycket som möjligt med barnet. På morgonen tar den föräldralediga över när den jobbande går till jobbet. Nätterna får den föräldralediga ta för är man hemma så har man chans att sova eller iaf vila under dagen. På helgen delar ni. 

När hon ska jobba så tar hon självklart det ansvar som du tagit när du jobbade. 

På din beskrivning låter din sambo självisk och du har all rätt att kräva rättvisa, men jag vet också att det är väldigt lätt att se det man själv gör men inte det den andra gör, så jag skulle föreslå att istället för att kräva enstaka saker så kunde ni sitta ner och prata om vem som gör vad, hur nöjda ni är, och hur ni skulle kunna fördela mer rättvist. 

Så du lever i en hotfull relation med andra ord där du blir utsatt för psykisk misshandel. Du borde fundera på att ta dig ur den. Prata med henne först om terapi eller iaf att hon måste ändra sig, det här är inte ok!

varningstecken.n.nu/

Det är faktiskt ett starkt varningstecken om man inte kan prata med sin partner för att hen blir fruktansvärt arg. Ts, det är inget du ska behöva acceptera eller leva med! 

Det låter snedfördelat och som om du tar långt mer än din del.

Samtidigt så är inte rättvisa i föräldraskapet alltid det bästa.

Alla hanterar inte att få sömnen störd lika bra. Om en förälder går sönder av att inte få sova (som min man) kan den andra föräldern axla en större börda. Hur mår din sambo? Kan hon ha drabbats av en förlossningsdepression? Hur är hennes anknytning till dottern? När du beskriver hennes beteende mot dig låter det inte sunt - är detta något du känner igen från innan barnet kom?

Nästa fråga är hur du hanterar att ta alla uppvak? Hur mår du? Självklart förtjänar du sovmorgnar, men hur mycket behöver du dem? Svaret kan vara att du verkligen behöver dem och att sömnbristen är för svår just nu och då måste du verkligen prioritera din sömn, även om det innebär att du ber barnets mor- och farföräldrar om hjälp eller betalar en barnvakt på helgmorgnarna så att du får sova ut. Om svaret är att du har det under kontroll, men att det skulle vara skönt med en sovmorgon och att snedfördelningen skaver, så blir förstås läget ett annat.

Ett problem med sömnbrist, för mig själv i alla fall, är att den gör det svårt att tänka klart och lösa ens ganska lätta problem.

Jag hoppas att ni alla får sova ut snart!