Är detta på riktigt?
Det klart man håller lite koll på vilka barnen leker med, men knappast utifrån vilket ursprung barnet eller deras föräldrar har.
Gäller detta familjer som bor i invandrartäta områden där det finns mycket problem? Fara för att dras in i kriminalitet eller annat om barnen får fel kompisar? Annars ser jag inte anledningen alls.
Det är ju vanligare att invandrare inte vill att deras barn beblandar sig med svenskar. De vill inte att särskilt döttrarna har svenska vänner som ger ?dåligt? inflytande på deras barn. Att döttrarna skulle ha svenska pojkvänner är det ju inte tal om.
Har aldrig hört att en etnisk svensk vill styra sina barns umgängen i lika hög grad.
Det där gäller främst vissa invandrare med vissa bakgrunder, samt inte alla med denna bakgrund. I de fall det gäller brukar avståndstagandet vara ömsesidigt.
De flesta svenskar / västerlänningar vill inte att deras barn ska röra sig i miljöer där hedersnormer och kvinnoförtryck är utbrett. Man kanske inte förbjuder sina barn, men pratar med dem om varför dessa värderingar inte är bra. Men det är ju inte detsamma som att ta avstånd från alla invandrare eller alla med en viss bakgrund.
Sen är svenska ungdomar sällan lika hårt hållna, men det är många som inte skulle gilla om deras dotter hade en muslimsk pojkvän. Eller bli oroliga om hon träffade någon från en sådan kultur. Ibland på goda grunder tyvärr. För att bli accepterad måste han vara sekulariserad och ha liberala värderingar.
Jag skulle aldrig förbjudit mitt barn att leka med någon med invandrarbakgrund. Tre av hennes kompisar har invandrarbakgrund, men de är ju alla tjejer.
Men det jag inte ville var att hon skulle gå i samma klass som (och senare bli ihop med en) killar från en hederskultur, fanatiska muslimer eller blivande gängkriminella). Därför flyttade vi ifrån den förort vi iofs trivdes i. Och några år senare blev det ett "utsatt område".