• JaskM3

    Skänka gård

    Ska försöka fatta mig kort i detta.

    Vi har en granne som nu är lite äldre och har dessutom blivit sjuk. Vi bor på landet dvs bara vi och hon i princip (samt en sommargranne). 

    Sedan nästan 15 år har vi känt varandra och hon är lite mer som en extra "farmor/mormor" till barnen. Hjälper henne med allt möjligt med bank-id, facebook, renovering och fix/trix. Bjuder över på middagar osv. Hon hjälper oss med.

    Hon är skild sedan länge dvs bor ensam och saknar släktingar i liv då hennes enda syster har gått bort. Hennes syster hade dock en adoptivbarn som är i livet idag. Hon har dock ingen som helst kontakt och vill inte ha det av olika anledningar.

    Häromdagen från ingenstans så sa hon att hon hade för avsikt att lämna över sitt ställe till oss. Det finns ett värde i det främst pga läge och mark. Huset är under stort behov av renovering men kanske värt 1,5-2,5 miljoner.

    Vi blev givetvis lite överrumplade men började så klart fundera. Hon vill absolut inte att det ska gå till annan än oss när det är dags. Hon är inte dödssjuk så att säga men inte i bästa skick efter hårt liv och rökning varje dag.


    Så hur kan man juridiskt lösa detta då jag antar att hon inte kan skriva testamente och ge till oss. Då får systerdottern någon form av del?


     


    Kan hon skänka det till oss i förtid? 


     


    Tips från någon som kan eller gneomgått loiknande.

  • Svar på tråden Skänka gård
  • Anonym (Love)

    Det är väl bara bröstarvingar som har arvsrätt på det sättet, dvs har hon inga barn så ska hon ju kunna testamentera bort allt om hon vill

  • Anonym (Ex)

    Har hon inga bröstarvingar kan hon testamentera det till vem hon vill. 

  • Anonym (J)

    Testamente. Be henne kontakta sin bank eller jurist

  • Anonym (Jo)

    Jo hon kan och bör skriva testamente. Systern har som sagt ingen arvsrätt på så sätt så inga hinder. Absolut 100 % bäst med testamente! Det ska bevittnas av två personer som inte nämns i testamentet, dvs oberoende parter.

  • JaskM3

    Det är detta jag fastnar på också. Men jag tror det inte är så enkelt nämligen. Läser jag nedan från regeringen.se

    "Om den avlidne inte var gift


    I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare, eller avstår från sin rätt att ärva, ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor andel. Till exempel: En person dör och efterlämnar en son och en avliden dotters två barn (den avlidnes barnbarn). Arvet uppgår till 100 000 kronor. Sonen får då 50 000 kronor och dotterns barn (barnbarnen) får 25 000 kronor var.
    Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Om de är döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn (den avlidnes syskonbarn). Också här får grenarna lika stora delar. Till exempel: En person dör och efterlämnar sin mor och två helsyskon. Modern får då halva arvet, medan den döde faderns halva delas mellan syskonen."

    Så jag tolkar det alltså som att det stämmer att hennes syskonbarn får sin del dvs oavsett vad testamente säger eller inte då detta är nedåtgående i lag?
  • JaskM3

    Hittar inte hur man redigerar:

    Men det går kanske att testamentera bort när det alltså inte finns bröstarvingar då man INTE kan testamentera bort bröstarvingar helt.

  • Anonym (Klata)

    hennes systers barn räknar inte som bröstarvingar och eftersom hon inte har bröstarvingar eller make, så kan hon därmed testamentera bort allt hon äger till vem hon vill (även utanför släkten). Det är bara och googla på testamente utan bröstarvingar. Men det görs bäst via bank eller jurist så allt är klart och tydligt att hon är vid sina sinnens fulla bruk vid tillfället.


  • Anonym (Smol)
    JaskM3 skrev 2024-06-26 17:49:08 följande:

    Det är detta jag fastnar på också. Men jag tror det inte är så enkelt nämligen. Läser jag nedan från regeringen.se

    "Om den avlidne inte var gift


    I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare, eller avstår från sin rätt att ärva, ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor andel. Till exempel: En person dör och efterlämnar en son och en avliden dotters två barn (den avlidnes barnbarn). Arvet uppgår till 100 000 kronor. Sonen får då 50 000 kronor och dotterns barn (barnbarnen) får 25 000 kronor var.
    Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Om de är döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn (den avlidnes syskonbarn). Också här får grenarna lika stora delar. Till exempel: En person dör och efterlämnar sin mor och två helsyskon. Modern får då halva arvet, medan den döde faderns halva delas mellan syskonen."

    Så jag tolkar det alltså som att det stämmer att hennes syskonbarn får sin del dvs oavsett vad testamente säger eller inte då detta är nedåtgående i lag?
    Nej, de är inte bröstarvingar och ärver endast om det inte finns ett testamente.
  • Anonym (J)
    JaskM3 skrev 2024-06-26 17:49:08 följande:

    Det är detta jag fastnar på också. Men jag tror det inte är så enkelt nämligen. Läser jag nedan från regeringen.se

    "Om den avlidne inte var gift


    I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare, eller avstår från sin rätt att ärva, ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor andel. Till exempel: En person dör och efterlämnar en son och en avliden dotters två barn (den avlidnes barnbarn). Arvet uppgår till 100 000 kronor. Sonen får då 50 000 kronor och dotterns barn (barnbarnen) får 25 000 kronor var.
    Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Om de är döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn (den avlidnes syskonbarn). Också här får grenarna lika stora delar. Till exempel: En person dör och efterlämnar sin mor och två helsyskon. Modern får då halva arvet, medan den döde faderns halva delas mellan syskonen."

    Så jag tolkar det alltså som att det stämmer att hennes syskonbarn får sin del dvs oavsett vad testamente säger eller inte då detta är nedåtgående i lag?
    Nej, det gäller om det inte finns testamente.  
  • Anonym (P)
    JaskM3 skrev 2024-06-26 17:49:08 följande:

    Det är detta jag fastnar på också. Men jag tror det inte är så enkelt nämligen. Läser jag nedan från regeringen.se

    "Om den avlidne inte var gift


    I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare, eller avstår från sin rätt att ärva, ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor andel. Till exempel: En person dör och efterlämnar en son och en avliden dotters två barn (den avlidnes barnbarn). Arvet uppgår till 100 000 kronor. Sonen får då 50 000 kronor och dotterns barn (barnbarnen) får 25 000 kronor var.
    Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Om de är döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn (den avlidnes syskonbarn). Också här får grenarna lika stora delar. Till exempel: En person dör och efterlämnar sin mor och två helsyskon. Modern får då halva arvet, medan den döde faderns halva delas mellan syskonen."

    Så jag tolkar det alltså som att det stämmer att hennes syskonbarn får sin del dvs oavsett vad testamente säger eller inte då detta är nedåtgående i lag?
    Det där handlar om fall där det inte finns ett testamente.

    Finns ett testamente så har eventuella bröstarvingar ändå alltid rätt till sin laglott, men andra släktingar kan inte kräva någonting.
  • Anonym (Anna)

    Den som blivit adopterad ska anses vara barn till den eller de som adopterat hen och inte till sina biologiska föräldrar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att ett adopterat barn likställs med biologiska barn till de som adopterat. De rättsliga banden med de biologiska föräldrarna upphör alltså helt.


    Även i arvsrättsligt hänseende räknas ett adopterat barn som ett eget biologiskt barn till adoptivföräldrarna. Barnet ärver alltså från adoptivföräldrarna precis som biologiska barn. De rättsliga banden mellan adoptivbarnet och de biologiska föräldrarna är genom adoptionen klippta och barnet förlorar således arvsrätten efter dem.

  • Anonym (D)

    Hade den adopterade personen varit kvinnans adopterade barn hade hen varit bröstarvinge. Syskons barn (biologiska eller adopterade) kan få ärva om det inte finns testamente, men är inte bröstarvingar och har inte rätt att få ut en laglott.

    Utan testamente ärver systerns barn. Med testamente och utan barn kan man testamentera allt till vem man vill.

  • Anonym (Ex)
    Anonym (Anna) skrev 2024-06-26 21:16:33 följande:

    Den som blivit adopterad ska anses vara barn till den eller de som adopterat hen och inte till sina biologiska föräldrar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att ett adopterat barn likställs med biologiska barn till de som adopterat. De rättsliga banden med de biologiska föräldrarna upphör alltså helt.


    Även i arvsrättsligt hänseende räknas ett adopterat barn som ett eget biologiskt barn till adoptivföräldrarna. Barnet ärver alltså från adoptivföräldrarna precis som biologiska barn. De rättsliga banden mellan adoptivbarnet och de biologiska föräldrarna är genom adoptionen klippta och barnet förlorar således arvsrätten efter dem.


    Eftersom systern inte är bröstarvinge så ärver inte hennes adoptivdotter. Utan testamente hade hon däremot ärvt, precis som ett biologiskt barn. 
  • JaskM3

    Stort tack till samtliga! vi verkar vara överens helt enkelt att hon får göra precis som hon vill i detta fall då ingen bröstarvinge finns.

    Detta lugnar oss lite.

    Jag hoppas dock att våran vän lever många år till helt enkelt. Men då jag är den som alltid tänker steget längre ville jag ha svaren redan nu.

    Tack igen! Ha det så bra i sommarsolen!

Svar på tråden Skänka gård