Mitt Liv Upp och Ner: Att Hantera Småbarn, Autism och Ångest

Hej! Kan förstå din frustration och ångest. Jag vet inte riktigt vad du ska göra åt situationen att han är elak mot sin lillasyster, mer än att du ändå ska försöka få med honom i alla rutiner kring bebisen. Det kan bara eskalera om han inte får vara med. Jag har två söner med 4.5 år emellan. Min var alltid med i alla situationer kring sin lillebror, även vid matning (Amning). Jag använde en bröstvårtsnapp för att lillebror inte kunde äta ifrån mina bröstvårtor. Då fick storebror vara med och mata sin nalle under tiden. Vi gjorde alltså det till en lek, men detta fungerade för oss. Han var även med vid blöjbyten och gjorde det på sina nallar. Men det är svårt att ge tips eftersom alla barn med autism är olika. Båda mina killar har autism och IF samt att lillebror har adhd med. Det finns dagar man bara vill dra täcket över huvudet, men älskar verkligen mina barn. Men det är för mycket ibland. Jag är ofta ensam med mina två, för att pappan alltid jobbar. 

Påtal om förskoleklass. Har du hört talas om uppskjutenskolplikt? Är det något du ansökt? 
Min stora pojk fick det beviljat, så han började 1:an direkt i förstaklass i en anpassad skola. Min lille fick inte det beviljat eftersom dem tyckte han skulle klara av förskoleklass.. Nu är förskoleklassen slut och det har varit hemskt för oss (Han nådde inte upp till kraven i förskoleklass.) Det viktiga är att du alltid står på dig själv och att du hänvisar dem till barnkonversationen, om dem inte ger  honom rätt stöd i skolan. Nu ska min förhoppningsvis börja anpassad skolform, men det kommer inte att ske förrän i mitten på nästa termin. Hoppas vi i alla fall! Det är ett evigt kämpande! Jag skickar dig en styrke kram!

Ok, förstår! Vet inte vilket län du bor i, men här i Skåne län krävs det ett intyg på diagnos för att ett barn ska bli beviljad åtgärdsprogrammet i grundskolan. Med ett sådant åtgärdsprogram kan han då få resurs eller annan anpassad undervisning som är skräddarsydd efter hans behov. Det är en lång process tyvärr. Jag gjorde likadant som dig med min lille, som inte hade en diagnos då. Var t.o.m. i skolan på besök tillsammans med personal från hans f.d förskola, men inget av det hjälpte. Tyvärr blir oftast dessa barn drabbade då dem hamnar i kläm, i systemet. 
Såg kommentaren om avlastning med, det fungerar inte på oss heller. Min stora pojke klarar inte av andra människor och andra miljöer som inte han är van vid och det har tyvärr utvecklats till socialfobi. 

Men när du säger att han är oförsiktig, är det inte ett sätt för honom att visa sin kärlek? Tänkte om han är exalterad över något. Vet om att autistiska barn kan bli överlyckliga och vet då inte riktigt hur dem ska handskas i själva situationen. Har du hört något från BUP om när dem tänkt starta en utredning? Jag hade ringt en väg in för att få en konsultation. Gjorde det med min lille för allt blev mycket värre när han kom in i skolan. Fick då en tid snabbt och utredning sattes in. Det kan hjälpa er med. 

Får jag lov att fråga om er son har lätt med kortare instruktioner? T.ex gå ut och ta på dig skorna. Alltså såna saker.