• Anonym (w)

    Hur vanligt är det att tänka på självmord hela tiden?

    Har tänkt på självmord i flera år nu(11 år för att vara exakt). 
    Och gjort självmordsförsök.

    Hur (o)vanligt är detta? 

  • Svar på tråden Hur vanligt är det att tänka på självmord hela tiden?
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (w) skrev 2024-06-05 21:19:13 följande:
    Hur vanligt är det att tänka på självmord hela tiden?

    Har tänkt på självmord i flera år nu(11 år för att vara exakt). 
    Och gjort självmordsförsök.

    Hur (o)vanligt är detta? 


    Under tonåren tänkte jag på det ganska ofta som ett slags sista utväg. Men jag gjorde aldrig något självmordsförsök eftersom jag förstod att de som stod mig närmast skulle drabbas väldigt hårt.  Senare i livet har tankarna återkommit under perioder när livet varit jobbigt.

    Jag tror att det är relativt vanligt men att som du ständigt gå med dessa tankar och dessutom gjort självmordsförsök betyder att du behöver seriös hjälp. Så snälla vänd dig till vården. Det finns hjälp att få. Du ska inte behöva leva så här

    Kram
  • Anonym (A)

    Svårt att svara på. Jag har tänkt rätt länge hur jag eventuellt i framtiden skulle kunna ta självmord. Det är dock inte alls aktuellt i dagens läge då det finns för många i min omgivning som skulle bli ledsna. Har aldrig varit i närheten av försök heller.

  • Anonym (Kristen)

    Vad jobbigt för dig att ha självmordstankar så länge. Jesus kan hjälpa dig och sätta dig fri från dina tankar och jobbiga känslor. Sök en kyrka nära dig och fråga om du kan bli bett för. Det finns frihet, liv och en ljus framtid i Jesus. 

  • Anonym (Lisa)
    Anonym (w) skrev 2024-06-05 21:19:13 följande:
    Hur vanligt är det att tänka på självmord hela tiden?

    Har tänkt på självmord i flera år nu(11 år för att vara exakt). 
    Och gjort självmordsförsök.

    Hur (o)vanligt är detta? 


    Det är vanligt! Vad du än tänker på för "typ" av självmordstankar.

    Och pratar du om sk passivt tänkande av att ta självmord så är det jäkligt vanligt..

    Nu kanske jag skrivit fel ord, men jag tror det heter något med passiva självmordstankar..
    Jag har haft passiva självmordstankar.själv. Och det är inte roligt..

    Det betyder typ att man ser ingen mening alls med att leva längre,men man tar inte livet av sig heller. Utan man önskar snarare att någon olycka ska hända en så man dör och slipper leva. 

    Eller egentligen så ville jag ju må bra,men det tog ett tag att ens vilja må bra för mig iaf.. I början så ville jag inte må bra-jag ville gräva ner mig..Jag vet inte varför, men så kändes det..Men har man väl kommit över det stadiet  så känns det bättre..
  • Anonym (w)
    Anonym (Mamma) skrev 2024-06-05 21:44:39 följande:
    Under tonåren tänkte jag på det ganska ofta som ett slags sista utväg. Men jag gjorde aldrig något självmordsförsök eftersom jag förstod att de som stod mig närmast skulle drabbas väldigt hårt.  Senare i livet har tankarna återkommit under perioder när livet varit jobbigt.

    Jag tror att det är relativt vanligt men att som du ständigt gå med dessa tankar och dessutom gjort självmordsförsök betyder att du behöver seriös hjälp. Så snälla vänd dig till vården. Det finns hjälp att få. Du ska inte behöva leva så här

    Kram
    Hjälp? 
    Tänker du på den gången jag inkom till psykiatrin med polisbil efter en självmordsmetod med hög dödlighet och blir avvisad av psykiatrin?
    Tänker du på den andra gången jag inkom till psykiatrin med polisbil efter att jag hade varit på tågspår, och återigen blir avisad av psykiatrin? 

    Har såklart också pratat med några stycken ur öppenvården, men det hjälper inte. 
  • Anonym (Konstant tänka på det)

    Att tänka på det hela tiden tror jag är ovanligt även för en suicidal. Utan ofta är det nog så att de funderingarna kommer av andra motgångar, eller vad jag tror är en klassiker: flera parallella separata problem. Det är något de flestas psyken har svårt att hantera. Man kan ofta hantera/bearbeta ett trauma i taget, tex. närståendes dödsfall Men om du kommer på att din man vänstrar och får sparken från jobbet ungefär samtidigt som det dödsfallet så kan det bli någon slags fel i huvudet där du inte kan bearbeta något av traumana och då går man till sin suicidalitet. Ett trauma i taget. 

    Eller att funderingarna kommer med insomnia, svår tristess (tex. väntrum på vårdcentral. Är det min tur snart? Tar det här 1 timme eller 5?), stress,  rejektion eller stark kritik (Man blir helt sågad av någon och känner sig dålig på allt)

    Att känna så konstant tror jag faktiskt är ovanligt även för en suicidal. 

  • Anonym (Lisa)
    Anonym (Konstant tänka på det) skrev 2024-06-06 20:49:54 följande:

    Att tänka på det hela tiden tror jag är ovanligt även för en suicidal. Utan ofta är det nog så att de funderingarna kommer av andra motgångar, eller vad jag tror är en klassiker: flera parallella separata problem. Det är något de flestas psyken har svårt att hantera. Man kan ofta hantera/bearbeta ett trauma i taget, tex. närståendes dödsfall Men om du kommer på att din man vänstrar och får sparken från jobbet ungefär samtidigt som det dödsfallet så kan det bli någon slags fel i huvudet där du inte kan bearbeta något av traumana och då går man till sin suicidalitet. Ett trauma i taget. 

    Eller att funderingarna kommer med insomnia, svår tristess (tex. väntrum på vårdcentral. Är det min tur snart? Tar det här 1 timme eller 5?), stress,  rejektion eller stark kritik (Man blir helt sågad av någon och känner sig dålig på allt)

    Att känna så konstant tror jag faktiskt är ovanligt även för en suicidal. 


    Haha nej det är verkligen inte ovanligt nuförtiden att känna att man vill dö 24/7.även om man inte ens är speciellt suicidal.Med det menar jag att det finns massor med personer som helst vill dö,som jag själv.. MEN vi skulle aldrig ta ett aktivt självmord..
    Pga att vi är för FEGA antar jag.. Ja iaf är det enda anledningen för min del att jag ff lever..Hade jag inte varit så jäkla feg så hade jag tagit livet av mig för länge sen!
    Jag klarar inte att hänga mig som min farbror gjorde, jag kan inte ta livet av mig  som min faster som skar upp sina handlederna. Men jag vill ändå dö..

    Det jag har försökt göra för att ta livet av mig är kanske värre än "vanliga sk självmordsförsök" .. Eftersom jag är så feg så har Jag försökt förgifta mig själv med olika saker..Och jag lyckades nästan att få dö..Om inte min jävla man hade hittat mig när jag hade hamnat i koma och ringt akuten så hade jag varit död nu..Precis vad jag ville och vill.. Är ff förbannad på att min man la sig i.

    Så att bli lite deppig/uttråkad för att få vänta en stund på akuten är inte vad vi pratar om här ens.. Hur kan du ens jämföra tristess med att vilja ta livet av sig!?
  • Anonym (Mamma)
    Anonym (w) skrev 2024-06-06 20:37:36 följande:
    Hjälp? 
    Tänker du på den gången jag inkom till psykiatrin med polisbil efter en självmordsmetod med hög dödlighet och blir avvisad av psykiatrin?
    Tänker du på den andra gången jag inkom till psykiatrin med polisbil efter att jag hade varit på tågspår, och återigen blir avisad av psykiatrin? 

    Har såklart också pratat med några stycken ur öppenvården, men det hjälper inte. 
    Det finns alternativa vägar till hjälp. På nätet finns Mindler, Prata Mera , Din doctor, Kry mfl

    Man kan också få samtalsstöd via svenska kyrkan, jourhavande präst. Det är bättre att söka hjälp innan självmordsförsöket än efter. 

    Kanske är samtalsstöd det du mest behöver. Det är när tankarna inte får komma ut utan snurrar runt i huvudet som risken är som störst.  
Svar på tråden Hur vanligt är det att tänka på självmord hela tiden?