Sambo ger dubbla signaler

Min sambo sedan 10 år tillbaka ger mig dubbla signaler hela tiden och jag håller på att bli galen och tappa bort mig själv helt och hållet. Gråter i min ensamhet för hon förstår inte varför jag är ledsen och när jag förklarar blir hon arg och lämnar rummet. Vi har sedan vi fick vårt sista barn för fyra år sedan nästan helt slutat ha sex. Vi har sex ungefär en gång varannan månad och då ska det gå fort och hon vill komma direkt så att hon får sova. Blir mest att ge och det känns rätt trist men bättre än inget sex alls. Hon säger att hon älskar mig och vill leva med mig men jag tycker mig se något helt annat. Hon vill aldrig prata om sex. Hon vill bara kramas och vänta och se om lusten faller på vilket den nästan aldrig gör. Hennes kroppsspråk, tonen på rösten osv tolkar jag som att hon egentligen inte alls älskar mig men hon står ut med mig för hon har ingen lust att separera. Något är det som är fel men enligt henne har vi vissa problem men det Kommer att bli bättre sen. Det är bara det att det gått fyra år nu och jag står inte ut längre. Det blir inte bättre. Jag har sagt att jag inte orkar mer och då blir hon ledsen och sluter sig. Inga konflikter går att lösa för de slutar bara med tårar och att jag måste be om ursäkt för att jag inte trivs i vår relation. Allt hon behövt för att må bra har hon fått. Hon sa att om hon bara fick en resa till Maldiverna så skulle hon vilja ha sex och allt skulle bli bra mellan oss. Vi åkte till Maldiverna och bodde på lyxhotell. Vi hade inte sex och vår relation blev inte bättre. Hon ville flytta till villa för då skulle hon må mycket bättre och vår relation skulle ta fart igen. Vi flyttade till villa men vi har aldrig varit så osams sedan vi flyttade. Hon ville ha husdjur för då skulle vi hitta varandra. Vi skaffade både katt och hund men vi står fortfarande mil ifrån varandra. När jag tex lagar mat kan hon tycka att jag gör fel. Att jag tex skalar potatisen för långsamt. Då tar hon över och gör klart och skäller på mig efteråt. Alla ska respektera henne men själv respekterar hon inte andra. Hon har inga vänner och verkar heller inte lida av det. Vår relation går mest ut på att jag ska se till att hon får vara ifred. Hon kan sova till 12 på helgerna och vi har slutat sova i samma säng för hon lyssnar på musik på nätterna vilket gör att det inte går att sova. När jag säger till henne och ber henne sänka volymen så blir hon jättearg och svär åt mig river med sig täcke och kudde och lägger sig i soffan så nu sover vi i olika rum. Hon är helt personlighetsförändrad sedan vi träffades och jag känner att jag behöver ge mig själv lugn och ro. Någon som känner igen sig och har lust att dela med sig av erfarenheter?