Söker alla tips och råd kring hemmasittare

Det är många insatser som görs från olika håll

Just nu skulle vi behöva få lite råd i hur man kan hantera att han ansvarar för lite skolarbete hemma

Vi vet inte varför han är hemma 
Han går i olika samtal för att kunna komma fram till det förutom att vi såklart haft många samtal hemma,  en moster har försökt osv osv 

Vi har provat med alla de möjliga belöningar
Men nej
Allt från små saker till upplevelser till dyra grejer han önskat länge
Nix

Vi har pratat pratat pratat 
Med sonen med lärare med rektorer och kompisars föräldrar för att få svar.

Det mest konkreta han svarat är
- Jag vet inte
Eller
-Jag kanske kan berätta för nån annan (ex kurator)

Så nej, vi vet inte,  men jo, vi har försökt 

Det som görs på den fronten är samtal med psykolog som pågått ett tag. 6 möten 
Han säger sig gilla psykologen och går dit utan knot, men inget resultat 

Förra terminen gjordes ett antal individanpassade lösningar
Korta skoldagar
Sitta i eget rum
Sitta med del av klassen 
Samtliga saker provades 1 dag,  sedan tvärstopp

Vi tror inte att han är mobbad.
Han har kompisar och umgås med dem ibland på helger eller nån kväll 

Vi har nuddat vid tanken att han inte blir tillräckligt utmanad i skolan, men nu när vi försöker med hemundervisning känns det snarast tvärt om.

Han förstår att han måste gå i skolan och syftet med att lära sig saker.

Jag upplever att han mår bättre sen han började vara hemma. Eller annorlunda. Upplevde inte att han mådde dåligt innan. 
Skillnaden nu är att han tex kan följa med till farmor på kortare besök etc utan att vi ber honom.
Han har två småsystrar som han börjat visa mer intresse och engagemang för också 
Att han inte gjort detta innan har dock som sagt inte känts onaturligt eller som ett tecken på dåligt mående. 

Han kliver inte ur bilen 

Ni andra med erfarenhet av hemmasittare , har ni varit hemma med barnet på heltid?

Jag tycker vi varit hårda. Och är. Samt obekväma hemma.
Suttit två timmar i bilen utanför skolan 
Samtidigt kan jag inte sticka under stol med att jag tycker det är svårt när vi inte vet vad som är problemet. 
Gud förbjude om tex en lärare utnyttjar honom sexuellt?
Och vi bär in honom med våld till den läraren?
Men trots dessa tankar har vi varit hårda och erbjudit skolbyte mm
För att få fart på hjälpinsatser socanmälde vi oss själva etc.

Att stänga av internet och plocka dator är svårt.
De uppgifter han får är på webben 
Eftersom han ändå inte gjort uppgifterna provade vi i tre veckor att ta routern med oss på morgonen 
Ingen skillnad 
Däremot tyckte inte psykologen att det var en lysande idé, så den är tillbaka. 

Vi håller hårt på rutinerna och numera även på helgen. 
Initialt, innan han blev hemma på heltid och "bara" hade 75% frånvaro fanns viss problematik med insomningen och han fick medicin för detta.
Han somnar i tid kring 22.
En dålig kväll 22.30
Vi väcker 07 och han äter klär sig osv, men sen går vi till jobbet många ggr.
Vi har varit hemma i perioder helt och delvis också 

Ja utan närvaro blir det ju F
Nu försöker vi rädda det som går och få E:n så att han kan slippa gå om

Knäpptyst
Som starkast kan han bli tårögd

När det gäller eventuell diagnos så är det absolut något som slagit mig
Men jag tänker ändå att det är vettigt att hitta studiesätt på?
Oavsett diagnos behöver vi hitta ett fungerande sätt