Sömnbrist och övernattningsgäster
Maken och jag flyttade till Stockholm för 15 år sedan. Huset vi köpte hade två förrådsrum vilket vi tyckte var onödigt så vi gjorde om det ena till gäst- och träningsrum.
Makens hemtrakter är 50 mil bort och mina endast 10 mil bort så min släkt har aldrig haft behov av att sova över hos oss vid besök till skillnad från makens släkt.
Allteftersom åren gått så har jag fått mer och mer problem att sova. Jag har svårt att somna in och vaknar för minsta lilla ljud. Vissa nätter sover jag inte alls. Eftersom gästrummet är lite avsides i huset har jag därför tagit över det som sovrum för att ha en chans att få sova vettigt och känna mig som en normal människa på jobbet.
Så fort makens släkt är på besök får jag därför problem för då måste jag försöka sova bredvid honom vilket alltid går uruselt numera. Och saken är den att hans släkt numera inte är föräldrar eller syskon utan syskonens vuxna barn, ibland med familj, som tycker det är bra att kunna göra Stockholm och ha gratis boende. Jag kan tycka att det nu är dags att minska ner på gästfriheten så att jag kan sova normalt medan maken är helt oförstående för problemet eftersom han sover problemfritt.
Så hur resonerar ni andra? Ska man vara bussig och ha sömnbrist i 2-7 dagar beroende på hur länge gästerna ska vara eller kan man säga att vi ine har samma möjlighet att hysa in folk längre?
