Ingen av oss vågar ta steget, vad göra?

Svårt det där. Jag har varit i samma situation. Som exempel så kunde jag ha blivit av med oskulden när jag var 26. Jag fick känslan av att hon var sugen, men vågade inte göra nåt, rädd paja vänskapen. Fick bekräftat senare att hon velat, men när inte jag försökte nåt så trodde hon inte att jag ville.
Senaste jag träffade var mycket yngre. Jag tog det väldigt lugnt, och det var hon som skulle ha fått ta initiativen i så fall. Samma där, fick veta senare att hon velat. Men hon tyckte att det var jag som skulle ha tagit första steget.
Många kvinnor lägger över allt ansvar på mannen. Tyvärr.
Könsrollerna ser ut så. Många kvinnor säger att de ger signaler och flirtar, men det det är mannen som ska svara på dom. Med det menar kvinnor att de tittar på honom. Där ska han kunna avgöra om hon är sugen eller inte, och göra ett närmande. Då känner hon sig kvinnlig, och han är manlig.

Man ska vara medveten om att många här på FL är självutnämnda relationsexperter. De har haft mer ligg än oss, och vet allt om andra människor.

Här är från en debattartikel om nätdejting.

Nätdejting befäster våra könsroller (aftonbladet.se)

Mönstret går igen i kommunikationen på dejtingsidorna. Som tjej har du inga problem med att bli kontaktad ? det enda som krävs är att du har en sida och gett indikationen att du är tjej. Mer än så behövs faktiskt inte. Inte ens en presentation, det räcker med en profilbild om ens det.

Killarna mejlar dig i vilket fall, och uppvaktar på alla tänkbara sätt. Klart att tjejerna blir ­förtjusta, vem vill inte bli bekräftad på det sättet?

Är du kille, å andra sidan, får du ta saken i egna händer. Du kan nämligen inte förvänta dig att tjejerna hör av sig, hur många foton du än har, eller hur välskriven din presentation än må vara.

Men som kille vill man ju så klart vara den som bestämmer. Eller? Vill man verkligen det?

Tyvärr bidrar även dejtingcoacher och relationsexperter till att befästa bilden av att män och kvinnor förväntas vara och bete sig. De ger tips till singelkillar om hur de bäst bör uppvakta en kvinna ? genom att vara aktiva. Som man ska du gå fram, du ska ställa frågor, du ska hela tiden föra konversationen framåt. Vill du ge en man en komplimang, säg något om vad han är bra på.

Tipsen till tjejer är i stället att vara passiva och möta blickar, röra vid sitt eget hår på olika vis och att spela svåra. Ska du ge en kvinna en komplimang så säg något om hur hon ser ut.

Nä, skärpning! Det är mycket snack om jämställdhet i samhället, så varför skulle det vara annorlunda på dejtingsidorna? Tjejer, sluta vara så bortskämda och initiativlösa, det är inte särskilt attraktivt.

Jag har stött på alla jag var intresserad av. Jag var nervös oh rädd att få nej, men jag gjorde det ändå. För jag ville inte ångra sen att jag inte försökte.
Senaste var en yngre tjej jag lärt känna på jobbet. De flesta tyckte det var fel, men jag lyssnade på mig själv och gjorde det ändå. Jag ångrar det inte.
Det finns många som vill tala om för dig hur du ska göra.

Om du vill så tycker jag du ska ta första steget. Du gör henne säkert glad, även om hon inte skulle känna samma.

Dejting! Därför ska du ta första steget (modette.se)

Jag har ju själv försökt med alla jag var intresserad av. Och jag ångrar inte att jag försökte. Även om andra tyckte att jag inte skulle göra det (som med den senaste jag var kär i)
Jag skulle inte säga att jag anklagar kvinnor för att de inte tar första steget, men jag kan se att det är så. Och jag tycker det är synd. Kan inte vara kul för kvinnor heller om de gillade en man man och inte vågade chansa.

Så kände jag för hon jag senast var kär i. Hon var unik, aldrig träffat nån som henne. Tänkte på henne hela tiden, men jag vågade inte göra nåt eftersom vi jobbade ihop. Plus att jag inte visste OM jag skulle göra nåt, eftersom det var stor åldersskillnad, och så var jag rädd att få nej. Sen när vi inte längre jobbade ihop så ville jag ändå chansa, så att jag inte skulle gå och ångra det sen. Man får nog ta med det i beräkningen, att om man får nej, så ska man fortsätta ses och det kanske kan bli jobbigt. Jag stötte på andra kvinnor också på jobbet, men då var jag inte kär. Vi fortsatte jobba ihop efter det, och först så var det lite spänt, men det gick över. Jag gjorde ingen stor grej av det.

Du har rätt i det du skriver, MEN jag kan förstå honom också. De ska ju fortsätta att träffas på kursen sen, det är nåt man måste ha i åtanke.

Det finns många som tycker att det kan kännas obekvämt om nån på jobbet eller kursen visar intresse. Speciellt om det inte är besvarat. Man måste fortsätta att träffas sen, och vissa kan hantera det, för andra blir det ett problem.
Många kvinnor har skrivit här att det är obehagligt om kollegan tänker på henne så.

Jag har också varit inne på det tidigare, att om man visar lite intresse, så kan hon få upp ögonen för honom på ett annat sätt. Fel, svarade flera kvinnor. Många kvinnor vet direkt om det kommer att bli nåt mer eller inte.

Ja, man kan tycka det, att det borde kännas smickrande och att man gör nån glad om man visar intresse. Men faktum är att inte alla känner så. Inte ens om han visar intresse på ett "bra" sätt. Han är alltså INTE slemmig och efterhängsen. 
Det är ju jättebra att du inte är kvinnan som sitter och väntar på att bli tagen med storm av drömprinsen, men många kvinnor gör precis det. I deras värld så tar mannen första steget. Det är manligt. Alla kvinnor jag pratat med var så. Själva så vågade de inte. 

Jag tycker TS ska ta första steget om han vill, men även vara beredd på att det kanske förändrar relationen sen, om han läst signalerna fel. Hon kanske bara är glad, social och trevlig. Många kvinnor vittnar om att män feltolkar det som intresse.