Anonym (SL) skrev 2024-05-09 20:07:13 följande:
Du har alldeles rätt, jag läste för fort.
Sorry.
Nu kan ju alla vuxna i skolan vara stöd åt barn och ungdomar, det handlar om att kunna skapa relation och att kunna lyssna...det behöver man inte ha socionomutbildning för att kunna göra.
Eftersom lärare och elevassistenter är närmast barnen så är det oftast de som barnen vänder sig till och det behöver de kunna hantera...
Men det ska självklart ske på ett proffesionellt sätt.
Jag har jobbat som skolkurator i många år så jag vet vad jag pratar om...jag har handlett många lärare, fritidspersonal och elevassistenter i just detta...Det är ett av mina huvuduppdrag skulle jag säga..
Många just elevassistenter har ett väldigt tufft uppdrag då de ofta jobbar som stöd för barn med exempelvis npf-diagnoser, hemmasittare etc och behöver ha väldigt god lyssnarförmåga för att kunna genomföra sitt uppdrag..
Elevassistenten i TS fall verkar ha ett lite öppet uppdrag, iom cafét och där blir det nog säkert en hel del lite mer förtroliga samtal med elever. Inget konstigt alls tänker jag.
Men jag tänker att hon kanske blivit lite "hjälpnödig" och då tappat gränserna lite i och med att hon gör saker på fritiden..vilket kan bli förvirrande för barnen men inte heller bra för hennes egen del...
Jag skulle prata med dottern och säga att det är fint att det finns vuxna som bryr sig på skolan men att det är viktigt att ha "lov", både för vuxna och barn.
Sen prata med elevassistenten om det på måndag om att det känns märkligt...
Precis, det måste ju inte vara fel att elevassistenten pratar med elever, som jag skrev i mitt första inlägg beror det ju helt på vad ts dotter behöver hjälp med.
Det kan ju vara att bara ha en annan vuxen att prata mer allmänt med, eller några mer ytliga bekymmer. Det är ju mer om det är så att elevassistenten tror att ts dotter mår dåligt på något sätt som det kan bli fel, tänker jag. Då är det ju viktigt att det är någon med utbildning som hjälper.
