LFF skrev 2024-05-04 21:27:29 följande:
Vad som händer med de barn som har SÄ vid ransonering? De hamnar på sjukhus med sondmatning.
"Man gör barnen en björntjänst när man inte får in dem i en breddad kost" Ja, med "normalkinkiga" barn är det så. Med varn med ätstörning så är all form av tvång runt mat av ondo. För att få ett SÄ-barn att äta måste tvånget bort. Men det är tydligen sjukt svårt att förstå för alla med normalstörda barn.
Det finns ingen som är så glad som jag över att ha barn som aldrig trilskats med maten. För jag vet vilket helvete det är att tycka att mat är det vidrigaste påfund som kommits på. För att sociala sammanhang kretsar så sjukt mycket runt mat (och alkohol) och det går inte när man är ätstörd i form av SÄ. Jag har testat. Jag har haft turen att numera bara vara kräsen men vägen dit var inte rolig.
Verkligen så. Alltså, vad som händer vid ransonering och krig med de som har diverse problem i samhället är ju att de får det sämst. Men att inte hjälpa dem i fredstid känns som en bisarr väg att vandra.
Har ju i efterhand fattat att några av mina klasskompisar som åt macka med aromat på som enda lunch konsekvent nog inte bara var dryga utan faktiskt mycket möjligt hade en ätstörning. Vad hände med de på 80/90-talet? Ja, de i min klass orkade inte med skoldagen och blev mer utåtagerande och stämplade som jobbiga.
Som med allt finns det ju olika nivåer. En del är bara kräsna, en del har faktiskt riktiga problem.
Och jo, de jobbiga barnen fanns förr med. De blev stämplade som just jobbiga. Såna som mig, som hade respekt deluxe för vuxna, blev tystlåtna och vågade inte ta plats för att jag ville göra rätt. Det har också skapat problem som vuxen, att jag länge inte tog för mig istället.